Jag har bestämt mig för att lägga ner skrivandet på Barstol. Jag blev så jävla beklämd när jag läste Margret Atladottirs – Nöjesguidens überheta chefredaktör som sportar en femte plats på min lista över potentiella gemål – ledare där hon kallar mig för en 35-årig gråtrunkare. Sådant ska man inte behöva stå ut med. Jag ska sätta mig i förbindelse med Marcus Birro och fråga hur man gör när man känner sig indignerad och vill jämra sig inför stor publik – Maggie ska tvingas se min smärta, inse sin enfald och göra avbön hos Janne Josefsson.
Well, kanske ändå inte. Sanningen är att tiden inte räcker till. Jag är mitt inne i en diger förändringsprocess – alla som gått igenom en sådan vet hur tids- och energikrävande det är.

Det här har inte varit något lätt beslut att ta men jag måste prioritera – inte bara snacka om att prioritera. Allt för länge har jag flängt runt som en vilsen fiskmås; ständigt på jakt efter något nytt att glufsa i mig. Nu vill jag köpa torktumlare, vårda kärleken och dricka mycket mjölk.

Fast jag tror inte att det här är allra sista gången jag skriver för Barstol. Förr eller senare kommer jag att dyka upp igen, utan att veta i vilken form och när det kommer att ske.

Over and out