Renoveringar, svärföräldrar, magsjuka, diverse projekt, depressioner, sprit och annan djävulskap tar allt för mycket tid och uppmärksamhet för att vi ska kunna koncentrera oss på det vi gör bäst. Skriva. I stället bjuder vi er denna vecka på det förflutna i form av varsitt inlägg med en text som förändrade vårt skrivande för all framtid. Själv minns jag sommaren 2006 främst genom två sena kvällar då jag satt framför datorn med några flaskor vin och upplevde de där sällsynta ögonblicken då man verkligen känner att man skriver på någonting som är på riktigt. Inte nödvändigtvis bra. Men sanningen. Någonting som bara måste ut. Det kliar i fingrarna för att rätta till en och annan konstig mening eller stavfel. Herregud, texterna är ju helt horribla om man ska se dem med såna glasögon. Men nu skiter vi i allt sånt. Okej? 4 Februari 2004 Strax innan midnatt, Indigo. ringring "Hallå" Hög musik och barstök i bakgrunden. H "HEJ DAAVID, VAD GÖRS" Jag "Är på indigo med Butty, vi firar lite" H "JAASÅ, VA BRA, JAG TÄNKTE KOMMA ÖVER OCH GÖRA DIG SÄLLSKAP INATT" Jag "Nä, asså vi tänkte ta det ganska lugnt, sen vill jag nog bara sova. Vi kan väl höras imorn istället" H "DIN JÄVLA HORA, DU VILL INTE TRÄFFA MIG FÖR DU TÄNKER GÅ TILL KVARNEN OCH RAGGA UPP NÅGON ANNAN JÄVLA FITTA ATT KNULLA". Jag "Mm, visst så är det, åk hem och lägg dig så hörs vi imorn". Klick. Det här va kanske inte så klokt ändå. Ok, att jag inte bjudit henne på festen till helgen, det känns lite tidigt att presentera henne för familj och vänner. Plus att mitt ex Bea vägrar komma om hon ska va där. Då kanske det hade varit schysst att låta henne va med ikväll, men det är ju trots allt min födelsedag och jag borde få göra som jag vill. "Eller hur Butty, visst fan gör jag som jag vill på min egen jävla födelsedag" Butty "Absolut, ska vi dra till kvarnen?". Jag "Ok". Någon timme senare, Kvarnen. Drar några härliga djupa bloss på min marlboro, lutar mig tillbaka med en kall öl i handen. Sneglar lite åt vänster. Där sitter ett gäng söta tjejer, ser ut som konstfackbrudar, mm, Kvarnen slår aldrig fel en onsdag. Diskuterar nya musikprojektet med Butty. Den där Magnus, producenten, verkar riktigt lovande. Att han sedan lovat spela in oss gratis också, haha, livet är bra sweet ibland.. Men vänta. Vad skymtar jag där bakom pelaren, alldeles intill baren. Oh, nej. Fanfanfan. Inte nu, inte ikväll. Helvete. Kunde hon inte bara åka hem och lägga sig. Hej då konstfackbrudar, hej då bekymmersfria födelsedag. "Vänta här, ska bara gå bort och kolla en sak". Butty "Oki". "Hej där, så du kom hit i alla fall". H "Heej! Men jag ville ju träffa dig ju". Jag "Mm, men jag sa ju att vi kunde höras imorgon, eller hur". H "MEN VAFAN; JAG ÅKER VÄL TILL KVARNEN OM JAG VILL, DET BEHÖVER JU INTE HA MED DIG ATT GÖRA DIN EGOISTISKA JÄVEL" Jag "Fan, lugna ner dig annars går jag på en gång. Eller skit samma. Dra åt helvete jag sticker". "EY, GRABBEN, du ska passa va du säger när du snackar med en dam" Satan, va kom den där idioten ifrån. Fram stövlar en fetlagd medelålders maffiawannabe med medelhavsutseende, uppknäppt skjorta till naveln och håret i en flottig hästsvans. "Vänd dig om, försvinn, ser du inte att vi är upptagna". Flottig hästsvans "Du grabben, lugna ner dig. Man snackar inte så till en dam". Jag "Jag hörde vad du sa, STICK". Jävlar, inte nu igen. Flottig hästsvans kommer fram och griper tag om min skjorta. "Hör på mig nu grabben". Jag "Släpp mig, din hora". Jag knuffar upp Flottig hästsvans mot baren. Sedan SPLASH, hela ansiktet i kallt vatten, det forsar ner under skjortan, över bröstet och ryggen. "NU LUGNAR NI NER ER FÖR I HELVETE". Bartendern står med ett tomt vattenglas bakom baren. Samtidigt. Två dörrvakter och den där lilla mörkhyade restaurangchefen kommer springande. Aj, fan. Hur ska jag klara mig ur det här, det va ju bara något år sedan han portade mig senast. "Jo, asså. Vi bara stod här och tjaffsade lite, tjejen och jag, inget allvarligt. Så kommer den här typen och lägger sig i. Vi känner inte ens honom" Restaurangchefen vänder sig om till H, "Stämmer det här?". H "Nej, jag vet inte riktigt vad som hände, jag känner bägge dom här killarna och dom bara började bråka" Jag "Va, känner du den där idioten?!". H "Ja, jo.. Han är en vän till mig". Den ena vakten tar tag om min arm "kom nu, du får gå ut". Jag "Jag har ju inte gjort nått, det va ju han som bara kom fram och..". Vakten "Antingen följer du med, eller så lyfter vi ut dig". Jag "Jaja, lägg av, jag kommer". Vakterna leder ut mig. Försöker få ögonkontakt med Butty. Han sitter i samtal med någon konstfackbrud och har inte märkt någonting. Jag väntar på gatan medan vakten hämtar min jacka i garderoben. "Det är nog klokt om du håller dig borta härifrån ett tag". Jag "Men..". Vakten "Inga men, så är det bara. Det här är inte första gången jag får dra ut dig härifrån". Hemma i sängen, tidig morgon. Fan, vad hände egentligen. Varför får jag inte tag på H, Vem va den där äckliga jäveln och hur kände dom varann. Det ringer på dörren. Jag störtar upp. Äntligen. Har varit så jävla orolig. H snubblar in i min hall, dyngrak, kan knappt gå. H "Jag är så jävla ledsen, vilken galning. Förlåt David, förlåt, jag är en sån jävla idiot". Jag "Det är lugnt, vi sover nu så snackar vi imorn". Hundra frågor rusar genom mitt huvud när vi lägger oss. Jag vet att jag inte kommer få några vettiga svar från H när hon är såhär. Bättre att vänta till imorn. Det sista jag hör innan H somnar "Jag skull inte ha hyrt den där killen". JAG SKULLE INTE HA HYRT DEN DÄR KILLEN!! Orden maler genom mitt huvud. Jag förstår men vill inte förstå. Vaknar av att H smeker mig och försöker kyssa min mun. Det tar några sekunder. Sedan. JAG SKULLE INTE HA HYRT DEN DÄR KILLEN. "Vi har något att snacka om". H "Kan vi inte prata senare". Jag "Nej, nu" Jag sätter mig upp. "Du sa något om att du inte skulle ha hyrt den där killen. Vad EXAKT menade du med det?". H vänder sig om mot väggen och börjar snyfta. Jag drar handen längst hennes rygg. Vill att hon ska känna sig trygg. Vill att hon ska våga berätta vad hon än gjort. H "Tro inte att jag knullat med honom, han är bög, jag träffade honom på klubben jag va på innan Kvarnen. När jag va med L och hennes flickvän". Jag "Jag tror dig, men berätta, vad menade du med att du hyrt honom. Hyrt honom för vadå liksom?" H "Han berättade att han precis muckat från fängelset, att han va kriminell. Sedan visade han mig en pistol han hade på sig. Då erbjöd jag honom tusen spänn för att följa med till Kvarnen och hota dig". Jag "Du gjorde vad sa du". H "Jag erbjöd honom tusen... ". Jag "Håll käften din dumma jävla slyna, jag hörde va du sa". Jag reser mig upp, drar H ur sängen. "Du ska ut härifrån". H "Neeej, vi kan väl snacka". Jag "Stick härifrån, NU". Knuffar H från sängkanten, hon stapplar några steg och faller med avsikt ihop på golvet. "Och ta den här med dig". Slänger H's mobil efter henne, den flyger över, träffar dörren och landar i bitar på golvet. Sitter på sängkanten, ser på H som ligger och gråter på golvet. Det går flera minuter. Hon skakar. Det är kallt i rummet. "David, förlåt, David", får hon fram mellan snyftningarna. Fan att jag ska va så blödig. Jag lyfter upp H, bär tillbaka henne till sängen. Hon gråter fortfarande. Jag lägger mina armar om henne, vaggar henne i mitt knä. "Du förstår väl att det är slut nu". H somnar. I mitt knä. Nästan två jävla månader ... Natt, efterfest, Mosebacke. Har bara sporadiska minnen. Tydligen har jag gått omkring och frågat folk efter droger (Troligtvis mer pga att jag i fyllan tycker det ät "tufft" än att jag verkligen vill knarka. Förutom en period av intensivt gräsrökande för några år sedan har jag aldrig varit mycke för droger), hotat döda lägenhetsinnehavarens katt och av okänd anledning kallat några tjejer för jävla slynor. Förmodligen blir jag med all rätt utslängd. Efter det är allt svart. Morgon, hemma. Vaknar upp, till min förvåning upptäcker jag att H ligger och sover vid min sida. Förutom att hon ringt och gråtit någon gång på fyllan har vi inte hörts sedan den där morgonen för kanske två veckor sedan. Kollar min mobil, några missade samtal från okänt nummer och ett meddelande på svararen. Okänd kille "Hej, jag är klar på SÖS nu, tänkte höra om du kan komma och hämta mig". Försöker minnas, men ingenting. Vänder mig om mot H, skakar lätt på hennes axel. Hon lägger sin hand på min, öppnar ögonen och ler. Jag ler tillbaka, "Hej, så du har hamnat här igen". H "Ja, jag va ju tvungen att hjälpa dig, kunde ju inte låta dig ligga och frysa ihjäl i björns trädgård". Jag "Asså jag minns verkligen ingenting, vad hände igår egentligen, när träffades vi?". H "Du ringde och väckte mig mitt i natten, sa att du va i björns trädgård, verkade helt förvirrad. Du hade lagt dig där för att vila. Det kändes inte som en bra ide mitt i vintern så jag tog en taxi, åkte dit och hämtade dig". Jag sätter mig upp i sängen, gör återigen ett försök att minnas, men ingenting. "Jag fick ett konstigt meddelande på mobilen, någon kille som ville bli hämtad på SÖS, känner du till något om det?". H "Nej, men när jag hämtade dig va dina händer helt blodiga, vi gick in på mc donalds och tvättade av dom innan vi åkte hem". Jag blir helt kall, den där berömda klumpen sätter sig i halsen och jag rusar upp framför spegeln. Står där i kallsingar och börjar undersöka min kropp. Några blåmärken på benen, inget annat. Inga större sår på knogarna eller i ansiktet. Utesluter att jag varit i bråk, då hade jag garanterat haft mer än vintersprikor på händerna och ansiktet hade ömmat. Vad har hänt under den svarta perioden från det att jag lämnar festen till H hämtar upp mig? Det känns inte bra att ha haft händerna i vad som kan vara någon annans blod, särskilt som jag alltid får småsår under vintern där det lätt skulle kunna tränga in. Fan, klumpen i halsen växer till en fotboll, går ut i badrummet, hämtar några sobril, sköljer ner med ett halvt glas vatten. Tillbaka till sängen, H håller om mig, viskar lugnande. Somnar. Vi börjar dejta igen, jag känner tacksamhetsskuld och tycker på något sätt att dom två händelserna spelat ut varann. Det hinner dock inte gå mer än kanske tio dagar innan nästa "incident". Efter tre på natten, hemma. Vi har varit ute på varsitt håll och bestämmer via sms att vi ska ses hos mig när krogarna stänger. Jag kommer hem något tidigare, går och lägger mig. Somnar. H ringer på dörren, jag öppnar sömnig, det första hon gör är att gå ut i köket, inventera min kyl och förse sig med öl. Jag går tillbaka till sängen. Hon sätter sig på en stol bredvid och försöker föra ett samtal varpå jag somnar. "DITT JÄVLA ÄCKEL JAG GER OCH GER OCH DU BARA TAR, DITT VIDRIGA SVIN". Jag vaknar av H's skrik och känner hur hon slår någonting över min rygg. HÅRT. Upprepade gånger. Jag flyger upp samtidigt som jag vänder mig om, där står H med dubbelhandsfattning om mitt långa skohorn och skrikande fortsätter hon slå. Jag rycker ifrån henne skohornet och ger henne en örfil samtidigt som hon störtar mot dörren. När hon märker att jag inte följer efter faller hon återigen ner på mitt golv och börjar gråta. "Du bryr dig inte om mig, jag försöker ge dig allt, men du vill bara träffa mig för att knulla", får hon fram mellan snyftningarna. Jag stirrar på henne med avsmak. "Ta dina grejer och dra härifrån, jag vill inte se dig igen". Sedan begår jag kvällens stora misstag. Medan H ligger på golvet och gråter, lägger jag mig i sängen och somnar om. Hur jag nu lyckas med det. Denna gång väcks jag av att H satt sig över min rygg och sliter med bägge händerna i mitt hår. "JAG SKA DÖDA DIG DITT JÄVLA AS". Med hennes händer fortfarande fast i håret lyckas jag snurra runt i sängen och komma upp på knä. Slår fyra-fem hårda örfilar mot H's ansikte, hon släpper taget, slänger sig ner på sängen, håller armarna kring huvet och gnyr. Tårar rinner ner från mitt ansikte, hade hon inte släppt hade jag fortsatt slå, det gjorde så jävla ont. Nu sjunker jag ihop på sängen med ryggen lutad mot väggen. "Varför bryr du dig inte om mig" Får H fram, där hon ligger pressad mot väggen i fosterställning. Jag "Är det här sättet du försöker fånga min uppmärksamhet på, förväntar du dig att jag ska fortsätta träffa dig nu?" H "Vad spelar det för jävla roll, du vill inte träffa mig oavsett. Jag kan göra vad som helst, du ser mig ändå inte. Du vill bara hänga med dina polare, sen vill du att jag ska komma över och suga av dig när det passar. Du kan suga din egen jävla kuk". Jag sätter mig framför H och vänder henne mot mig. "Nej, slå mig inte" gnyr hon med armarna kring huvet. Hon har fortfarande hårtussar i händerna. "Vad snackar du om, jag ska inte slå dig". Lägger mig ner bredvid H, ansikte mot ansikte. H tar bort sina armar från huvet och lägger dom kring mig, jag drar henne nära. "Varför, varför, vad kan jag göra, jag gör ju allt för dig. Varför fortsätter du stöta bort mig?" Jag "Om du visste hur mycke jag tyckte om dig innan den där grejen, när du hyrde den där fittan för att hota mig". H "Vad skulle jag göra då, du va ju så jävla taskig mot mig. Jag skulle inte få komma på din födelsedag för du ville hellre ha den där Bea där. Hur tror du det känns?". Jag "Bea och jag har känt varann länge och hon ville inte träffa min familj om jag hade en ny tjej där. Vi hade ju bara känt varann i tre-fyra veckor då, det kändes ändå för tidigt. Varför sa du inte att det va ett problem, varför låter du allt gå så jävla långt istället?". H "Vad skulle jag säga? Du gör ju ändå alltid som du vill, du skulle inte lyssna på mig". Jag vet att H har rätt, skulle hon börja ställa krav på mig skulle jag bara svara att det är frivilligt att träffa mig, passar det inte kan hon gå. Vi kramar varann, börjar kyssas, ligger. På morgonen talar vi inte så mycke om det, vi förstår bägge och hon verkar ta det bra. Det går några dagar, sedan börjar H höra av sig, hon är alltid full när hon ringer. Någon eller några gånger kommer hon förbi oanmäld. Samtalen pendlar mellan att hon är kär i mig, vill ha mig till varje pris och att jag är ett jävla äckel/svin/hora som knullar allt på två ben och bara utnyttjat henne. Den mest minnesvärda kommentaren fäller hon gråtande ute i min hall medan jag försöker få iväg henne. "Två månader David, nästan två jävla månader och inte en enda orgasm". Efter några veckor slutar H höra av sig. Det går några månader innan vi springer på varann. Då är det som om inget hänt, som om vi bara dejtat lite och nu är vänner. Vi håller kontakten, det händer att vi går hem tillsammans eller ringer varann när vi inte träffar andra. Senast jag mötte H va som hastigast ute på krogen i juni. Vi har inte hörts sedan dess.

Kategorier: Okategoriserat |