Tisdag 27 Januari 2009

90-talets Ebba Grön

Av Matt

För många år sedan höll Fritz Corner till i en gammal nedlagd squashhall vid S:t Eriksplan.
En kväll var vi där och såg Candysuck. Det var alltså så länge sedan. Långt innan Marit Bergman vunnit några priser och blivit folklig. Då var hon bara en av de andra arga tjejerna i bandet.
Det var billigt med öl på Fritz Corner på den tiden. Det var välkommet för jag var student. Den här kvällen dracks det många öl ur plastmuggar. När stället stängde dröjde ett tjugotal personer, som inte tröttnat på att dricka öl, kvar i lokalen. Jag var full och glad i hågen och bjöd hem alla på efterfest.
Jag bodde uppe vid Odenplan då. I mitt ex lägenhet som jag bodde i på nåder medan hon pluggade i USA.

Förutom min polare kände jag ingen av de som vandrade med mig hem till lägenheten. Min polare hånglade med en lite smått mullig tjej. Hon var sångerska i ett band jag glömt namnet på. Men jag har hennes skiva någonstans. Jag tänkte vara snäll och bjuda på efterfest så han skulle få hångla lite mer.
Men i ärlighetens namn var det nog så att jag ville hångla med hennes kompis – en rödhårig programledare på ZTV.

Väl hemma i lägenheten i ett hörn satt en kille jag kände igen. En liten smal kille med spretigt hår och fasklistrade stjärnor under ögonen. Han satt och gick igenom min cd-samling. Jag satte mig där bredvid och frågade om han hittade något han gillade. Det gjorde han inte. Allt var skit. Jag tog fram en Ebba Grön platta. Jag tänkte att Ebba Grön måste väl alla gilla. Det gjorde han inte. Han frågade om jag inte hade någon av hans skivor. Det hade jag inte även om jag gillade hans musik och gör så fortfarande.

Jag är nittiotalets Ebba Grön, sa han.
Jag blev helt paff. Det var exakt så han sa.
Jag är nittiotalets Ebba Grön.

Då slutade jag prata med honom. Han fick sitta där i hörnet själv och svära åt mina skivor.
Efterfesten slutade med att grannarna hotade ringa polisen och jag fick köra ut alla.
Och självklart fick jag aldrig hångla med den rödhåriga programledaren från ZTV.



13 kommentarer till “90-talets Ebba Grön”

  1. Tisdag 27 Januari 2009

     knivtid skriver:

    haha - härlig historia.

  2. Tisdag 27 Januari 2009

     Mattias skriver:

    Haha, skönt minne!

  3. Tisdag 27 Januari 2009

     Erik skriver:

    Ja jävlar; det var tider det.

  4. Tisdag 27 Januari 2009

     odenplan.nu skriver:

    Ha…samme kille…som kom fram till mitt ex på Seven Eleven på Götgatan när hon stod i begrepp att tjacka en tandborste klockan halv tre på morgonen och utbrast

    “Bortamatch?”

  5. Tisdag 27 Januari 2009

     odenplan.nu skriver:

    …jag behövde kanske tillägga att det var just bortamatch…hos mig dessutom.

    Vi levde sen ihop i några år…lite som konstnär och mecenat. Hon och jag då alltså…för ordningens skull…

  6. Tisdag 27 Januari 2009

     maja skriver:

    Fin bild!

  7. Tisdag 27 Januari 2009

     AA skriver:

    Un classique!

  8. Tisdag 27 Januari 2009

     Maths skriver:

    Jag har aldrig gillat Ebba Grön, gör det mig till en kuf?

  9. Tisdag 27 Januari 2009

     Matt skriver:

    Kniven, Mattias, Erik: Ja, det var en rolig episod.

    Odenplan: Tur att hon inte valde bortamatch med honom.

    Maja: Ja, tyvär inte jag som fotat.

    AA: Klassiker är bra.

    Maths: Ja, lite underligt är det allt.

  10. Fredag 30 Januari 2009

     Manzuri skriver:

    Nu kanske jag är helt efter här, men vem fan var snubben med stjärnorna?
    Jag har läst flera gånger och tänkt hårdare än hårdast (vilket visserligen ändå blir ganska mjukt..), men nä, ingen polett alls. Upplys mig.

  11. Fredag 30 Januari 2009

     Manzuri skriver:

    Ok. Vetenskapstörstig. Google. Broder Daniel möjligtvis?

  12. Fredag 30 Januari 2009

     Matt skriver:

    Manzuri: Jag tror du är något på spåren.

  13. Lördag 31 Januari 2009

     Manzuri skriver:

    Ojoj. Vetenskap och vetskap kanske inte är riktigt samma sak. Nåja. BD it is.

Skriv en kommentar