|
Torsdag 27 November 2008 Från champagne till sunkölAv Mattias
Det finns ett hak i Vasastan som jag alltid hamnar på. Det är en blandning av ett okej ställe och ett sunkhak. Det är inte särskilt billigt, maten är ibland bra och emellanåt fullständigt katastrofal. Bartendern har stått där sedan de slog upp portarna - då något mindre voluminös och sliten. När han får för sig att ingen ser tar han sig en jävel i baren. På väggarna hänger ekivoka fotografier, och de flesta gästerna verkar vara stammisar.
Medelåldern är hög och klientelet blandat, men med ett överslag åt det bedagade hållet, och det råder någon slags munter men rå stämning mellan de äldre manliga stammisarna som halkar fram med käpp och de seniga servitriser som försöker få dem att gå efter för många öl.
Det här stället ingår i en triangel av barer som jag och en kompis alltid slår in på, oavsett årstid, humör eller plånboksinnehåll. Det har ingenting med någonting att göra, egentligen. Det är bara ett ställe som ligger som en sista utpost på Torsgatan innan Röda bergens mörker tar vid, och som man kan halka in på innan man går den tomma och tråkiga Karlbergsvägen upp till Tranan.
En synnerligen kulen kväll när vi slog upp porten och klämde oss in i värmen, syntes ett bekant ansikte i mängden. Det var en plakatpackad Camilla Henemark som sprang omkring och var speedat högljudd mellan borden. Det verkade inte som första gången hon var packad just där, eftersom hon såg ut att vara rätt bundis med stammisarna. Men trots raketfyllan och några extra år var hon fortfarande förbannat snygg.
En kort återblick:
Som tjugonånting upptäcktes Camilla Henemark på en modevisning på Beckmans och gjorde karriär som fotomodell. Hon drev en egen agentur ett tag - "ZOO - People & Models", och blev senare frontfigur för den firade hedonistiska popgruppen Army of Lovers.
Hon bör alltså ha ägnat ett inte helt försumbart antal timmar sippandes champagne på fräsiga ställen som står på den diametralt motsatta sidan av krogskalan jämfört med stället vi befann oss på. Sedan blev hon, mig veterligen, utsparkad ur gruppen, säkert efter någon schism med Illiterati-Bard.
Efter det känns det som om hon försvann från radarn som ett sjunkande skepp om natten.
Nu ställer jag mig ärligt frågande. Från fotomodell och champagne till... kvarterssyltan i Vasastan!? Vad var det egentligen som hände mellan utträdet ur Army of Lovers och restaurang Rabarber på Karlbergsvägen?
Vägen tycks så oändligt lång, fast den förmodligen är smärtsamt kort. Jag vill minnas någon skandal ("det var inte mitt hasch") på en krog i Linköping för några år sedan, ett olämpligt uppträdande under en flygresa samt ett reportage i pressen om hemlöshet. Men var började det - och varför? Egentligen vet jag inte riktigt varför jag bryr mig, men det är något som är så tragiskt över det hela, lite som hela den här sorgliga såpan kring Leila K.
Kanske för att bägge var framgångsrika och vackra kvinnor som passerade den tunna gränsen och sedan inte hittade tillbaka.
13 kommentarer till “Från champagne till sunköl”Skriv en kommentar |
Sök -
Jag har också stött på henne, på sunkhaket Hot & Company, också det vid Odenplan. Där satt hon i baren strax bakom soffgruppen som vi satt i. Hon fick för sig att vi ville prata med henne, trots att vi vänligt menade att vi inte var så intresserade av hennes sällskap. Det var någonslags friidrotts-evenemang som pågick, sådär i allmänhet, och hon förklarade oombedd att hon stödde Christian Olssons tränare Yannick Tregaro. För att bevisa sin tes drog hon upp tröjan och visade brösten, som det stod “Y” och “T” på, skrivet med spritpenna.
Du gjorde ju också den där resan i början av 00-talet. Ena året var du i Italien och tog emot glassiga reklampriser och året därpå satt du nere på Söder Källare med mig och Butty och räknade småmynt för att se om du hade enkronor nog till en ny veckans öl.
“Vägen tycks så oändligt lång, fast den förmodligen är smärtsamt kort.”
Haha - förvisso!
Men istället för karriär hade jag i allafall någon slags karaktär kvar - till skillnad från vissa andra som rökte gräs varannan dag eller låg och sov i sin egen trappuppgång med huvudet kört genom portens glasruta…
redan efter några rader visste jag vilken bar det handlade om. Efter flytten till det dunkla gränslandet som tar vid norr om rabarber var det ju självklart att besöka detta hak. Efter en lång och fortvivlad titt i matsedeln och efter att ha sett den cigarettgråa kocken forsvinna iväg för att återkomma med hämtmatpåse är det förstås klokaste valet
kokt ägg och pommes frites.
Jösses vilken skvallerkäring du är. Förvånad att du inte smygfotade också. Såna som du borde inte släppas in på krogen. Skäms.
Jag antar att du menar mig. Ja, jag håller med. Hade jag haft kameran med hade jag tagit några bilder också!
Anders: Haha, strålande beskrivning! Man äter där en gång om man har otur, men flera gånger om man har flyt. En gång var den utlovade vilthamburgaren slut, så det skulle bli en vanlig hamburgare. Jag hade naturligtvis tänkt mig någon slags hemlagad historia, men det som kommer ut är Lithells köpeburgare…
[...] gäller för övrigt även mitt förra inlägg. Trots att det faktiskt inte var avsikten och även fast jag inte vet vilken status Camilla [...]
Jag trodde ett ögonblick att jag hade hamnat på Flashback..
Där diskuterar de o t.ex. vilka kändisar går på tjack/horse, är drygast/fattigast/fulast, vilka säljer stjärt och vilka är döende..
Man listar också kändisar som “tar den på 2:an” (om det är något bra eller dåligt vet jag ej, förmodligen något dåligt).
Jag har hört att Camilla är rätt bra att trampa på andra, som hon uppfattar som sämre, men säger i alla fall: Heja Camilla, kämpa på.
Det gör ju jag med. Heja!
Det är svårt veta exact vad som har hänt. Det har hänt mkt mer i Camillas liv än det som du tar upp i ditt lila resume.
Varför inte fråga henne själv?? Är du ute efter att höra alla smaskiga detaljer?
Jag begriper inte riktigt.. Du sitter i ditt stamhak och blir förvånad..Tänk att Camilla Henemark har sjunkit så djupt att hon är här. Det säger mer om dig själv än henne..
Vad JAG menade: Ibland är det bättre med några vänliga ord än att hänga ut någon på nätet.
Mira:
Jag förstod vad du menade, och jag håller med. Läs!
Jag förstår också att Camillas liv varit mer innehållsrikt än de få raderna i den lilla resumén. Men trots allt är det något i det hela som är intressant. Du som verkar hänga mycket i Flashbacks skvallerforum känner säkert igen känslan.
Sist, men inte minst: Rabarber är inte mitt stamhak. Då hade jag säkert redan varit uppdaterad.
hm ” sant…man ska inte hänga ut ngn på nätet…
inte snällt =/