|
Onsdag 27 Januari 2010 Lokala nyheterAv Maths Enocsson
Jodå, visst är det bocken ni ser brinna här på bilden Då och då har det framskymtat i kommentarstrådarna, somliga av er vill att jag ska lyfta fram det lokala perspektivet i min omvärldsrapportering. Och det är inte utan att jag håller med, för här sitter jag omgiven av tre stockholmare och två göteborgare och vad vet de egentligen om vad som pågår i södra norrlands glesbygd? Just det, inte ett skvatt. Dags alltså för ett lokalt nyhetssvep a la Barstol. Näringsliv: Staden befinner sig fortfarande i mild chock efter beskedet i början av december: Ericsson lägger ner fabriken i Gävle, drygt tusen anställda blir av med sina jobb. För ett samhälle som redan innan detta dråpslag hade högst arbetslöshet i landet tas sparkarna emot i liggande ställning. Den kollektiva självkänslan befinner sig på botten. Att bo och arbeta i Gävle år 2010 är ungefär som att promenera längs trottoarer där risk för takras råder: man sneglar hela tiden uppåt av oro för att få något väldigt hårt i huvudet. På radion häromdagen hörde jag att Ericsson redovisade en vinst på sex miljarder kronor förra året. Sex miljarder mina vänner, det är mycket pengar det, men tyvärr för de anställda på Ericsson i Gävle var det ändå lägre än det förväntade resultatet. Spekulationsekonomin i ett nötskal, det handlar inte om faktiska resultat utan faktiska resultat i relation till marknadens förväntningar. Beslutet om nedläggning av Gävlefabriken är således inte av ekonomisk natur utan strategisk, vilket är ett ord som näringsidkare kan använda för att försvara i stort sett vad som helst. Ledningen för Ericsson hävdar i ett pressmeddelande att beslutet inte har något med konjunkturen att göra, det handlar istället om konsolidering och effektivisering av tillverkningen av basstationer, en besparing man nu kan göra tack vare produktutveckling. När de globala hjulen rullar väger en fabrik på tusen anställda i södra Norrland väldigt lätt, det har vi insett för länge sedan, men för bygden är det lik förbannat ett slag med förödande kraft på flera plan. När så många blir arbetslösa i ett svep påverkas inte bara de anställda och deras familjer utan även företeelser i deras närhet. Bostadspriser sjunker, taxinäringen får färre körningar, en och annan restaurangägare tvingas till konkurs. Dessa människor får en klapp i ryggen och ett kinesiskt ordspråk från Maud Olofsson som hjälp på vägen.. jag tror det var något om att en kris också ska ses som en möjlighet. Samtidigt dör glesbygden en långsam död. Kultur/Nöje: Någon driftig person med stort musikintresse har kläckt idén att Gävle ska ha sin egen grammisgala. Konceptet går under namnet Local Heroes och galan går av stapeln nu till helgen. Om det inte vore för att jag är en strängt upptagen och från nöjesliv tämligen befriad fembarnsfar hade jag kunnat tänka mig att bevaka detta evenemang för Barstols räkning, men jag får väl försöka skicka dit vår musikskribent Matt istället (försöker locka med att Daniel Gilbert ska spela men inser genast att detta nog attraherar vår göteborgsdelegation mer). För även om det känns lite cheesy och smågenant när en liten stad som Gävle försöker härma den stora världens gester så applåderar jag ändå initiativet, det är nämligen precis sådana initiativ som behövs när bygden står på sina knän och tar emot skrevsparkar från näringslivet. Jag vet inte om det är du Lisa Pehrsdotter som ska ha cred här, men det är i alla fall ditt ansikte jag sett i tidningen så du kan väl ta emot berömmet och skicka det vidare till dem det berör är du snäll. Bra jobbat! Tyvärr har jag alldeles för dålig koll på det lokala musiklivet för att uttala mig objektivt i frågan om vem som borde vinna vad, men självklart håller jag en tumme för Anna Frank eftersom jag hade ett litet, ack så litet finger med i skapandet av hennes debutplatta. Den andra tummen håller jag för Rikard Sjöblom (Gungfly), den pojken är så musikaliskt begåvad att det formligen sprutar ur öronen på honom. Sport: I realiteten existerar bara två sporter i Gävle: Ishockey och fotboll. Vårt stolta fotbollslag Gefle IF som trots knappa resurser hänger kvar i Allsvenskan år efter år leds av ett småskaligt fotbollsgeni vid namn Pelle Olsson, vars specialitet har blivit att utveckla talanger. Han tog till exempel upp Johan Oremo från division 3 och förvandlade honom till en allsvensk anfallare av högst duglig klass. Oremo såldes sedan till Djurgården där det gick käpprätt åt helvete. Ett annat exempel är Amadou Jawo som värmde bänken i Vallentuna när Olsson fick upp ögonen för honom. En liten stund senare började pojken skotta in mål i allsvenskan som om han aldrig gjort annat, vilket i sedvanlig ordning ledde till försäljning, den här gången till Elfsborg. Och ja.. där har det väl inte gått direkt lysande för Jawo men pengarna sitter i alla fall säkert på Gefles konto. I riksmedia är Pelle Olsson en tämligen okänd filur men lokalt, åh herre Jesus, här är han i högsta grad en Local Hero. Jag såg honom på Konsum Krysset härom veckan, ville gå fram och trycka hans hand men blev starstruck och fegade ur. Det är han och Jan Berglin som har den effekten på mig (Berglin brukar också handla på Konsum Krysset). Hockey? Ja.. jo det går ganska bra för Brynäs. Han gör ett fint jobb han också, den där Czarnecki, och min gamle barndomskompis Tommy Jonsson har gått och blivit assisterande tränare minsann. Jag kommer ihåg när vi satt på ditt rum och lyssnade på Whitesnake, det var på den tiden när du hade hår. Din syrra var ihop med min brorsa, och där någonstans hittar vi väl det sanna glesbygdspersektivet: i en stad som Gävle känner man nästan varenda kotte. Alla känner någon som jobbar på Ericsson, alla känner någon som snart sitter i skiten. Det är sånt som håller oss på mattan.
14 kommentarer till “Lokala nyheter”Skriv en kommentar |
Sök -
Får väl börja med att beklaga Ericssons jävla äckelbeslut. Sorgligt. Men sen skulle jag vilja fråga lite om hur du ser på Gävles möjligheter framgent.
Jag var ju i Gävle under en vecka i höstas och det var något med stan som jag gillade. Det kan ha varit så enkelt att jag var där på ett kul uppdrag, att jag hängde med Marie, och att jag träffade dig. Men jag tror det var något annat som slog an en sträng hos mig - stan är egensinnig, inte så jävla polerad och tillrättalagd, och man känner att den har varit med om både uppgång och fall. Just nu känns det som stan lägger sitt öde i andras händer lite för mycket (centralmakten, storfinansen och kanske EU). Vad tror du krävs för att Gävle skall bli herre över sitt eget öde? Talang kan ni ju uppenbarligen producera…
Tha Wannadies - My hometown
http://www.youtube.com/watch?v=7d3OK6RkjTQ
Men bojkotta Annika Norlins rispappersläspande fulversion
Petitesser visst, men Amadou Jawo kom till Gefle efter tips från Djurgårn, där fotbollhataren Siggi J ratade alla tekniska spelare. Även Oremo var på väg till DIF innan han hamnade i Gefle, men då var det för att han tyckte det var ett alldeles för stort steg att flytta till Stockholm. Som sagt, petitesser. Men Gefle är en fin förening, kämpar på lite i skymundan och en dag har dom kanske något stort på gång, så som det blev med Elfsborg.
Jonas: Intressant frågeställning, jag tror så här. Först och främst är det svårt att analysera sin egen hemstad, hemmablindhet råder. Att vara hemmablind i Gävle betyder typiskt att vi inte tror mycket om oss själva, vi har lågt kollektivt självförtroende. Åtminstone i min generation är detta den rådande självbilden. Därför är det alltid intressant när någon kommer in utifrån och förmedlar sin bild, som du gör här.
Att vi äger ett egensinne tror jag också vi själva är medvetna om, åtminstone är jag det eftersom min inflyttade fru brukar påminna mig om det. Hon vittnar om en stad som är svår att tränga in i, som inte tar emot inflyttade med helt öppna armar. Det är väl kanske baksidan av egensinnet. Framsidan är att vi på något sätt har en egen identitet, en jargong som odlats i vår speciella mylla. I exil kan vi nästan spotta varandra på avstånd vi Gävlebor, fast jag vet inte exakt vad som är kännetecknen.
En faktor som många är överens om har påverkat vår bristande förmåga att ta tag i egna problem är närheten till Stockholm. Så här lyder fördomen: så fort någon gör något bra eller hittar på en schysst idé så flyttar den personen till sthlm och förverkligar sina idéer där istället för att stanna och berika hembygden. Vi har oftast beskyllts för stockholmsavund, och det är på många sätt sant. Stockholm har hög status i Gävle, den som flyttar dit och lyckas betraktas med vördnad och respekt. Det finns en annan sida av avundet också, den som manifesterar sig i mindervärdskomplex. Men det är en annan sida av samma mynt. Vi ser upp till sthlm och vi tror att vissa saker, rätt många saker, bara kan göras där och inte här.
Vi har också allt för länge förlitat oss på ett fåtal stora arbetsgivare: Ericsson, Korsnäs, Sandvik, Lantmäteriet, typiskt för en bruksort. Nu börjar dessa arbetsgivare svika, vi står inför en ny era där drivet istället måste komma underifrån. Vi måste bli lite mer Gnosjö. För att Gävle ska bli herre över sitt eget öde krävs alltså först och främst entreprenörer som vågar satsa här hemma och vågar vara stolta över sitt ursprung. Dels av ekonomiska skäl förstås, det måste satsas för att få igång verksamheter här så att inte folk fortsätter flytta härifrån. Dels handlar det också om positiva förebilder, och dessa får gärna förekomma i alla sammanhang: näringsliv, populärkultur, sport.. allt.
Samtidigt är det så, och här får jag vara självkritisk, att en stad som Gävle inte har samma attraktionskraft på en ung människa som huvudstaden har. Bara härom veckan sa jag till tonårssönerna att sen, efter gymnasiet, kan de ju plugga vidare i sthlm och upptäcka nya världar. Varför sitta kvar här och ruttna liksom. Fast det ena behöver iofs inte utesluta det andra, att upptäcka världen är en mänsklig rättighet och nästan förbannat nödvändigt för att utvecklas till en homogen människa med frid i sinnet. Oavsett var man råkar vara född.
Anonymous: Jovisst, du har rätt. Det var inte Olsson som alldeles på egen hand hittade Oremo och Jawo, han använde helt enkelt de kanaler som finns. Men det som ÄR typiskt för honom och Gefle är att dammsuga upp de talanger som andra ratat och förädla dem, och detta beror förstås på ekonomi. Gefle har inte råd att delta i hetsjakten på talanger utan får ta det som blir över. Vi är många som hoppas och väntar på den dagen då Gefle börjar lyfta målsättningen, som det är nu gör man “ett bra jobb utifrån förutsättningarna” men tids nog vill ju vi, precis som alla fotbollssupportrar, också känna att det faktiskt skulle kunna finnas en chans att vinna SM-guld. Kunde Kalmar och Elfsborg så kan väl vi? Men det här hänger också ihop med mitt svar till Jonas: det måste finnas sponsorer som vågar satsa, elitidrott hänger ihop med näringslivet nu för tiden. Så länge Gävles näringsliv befinner sig i en mörk dal lär inte Gefle vinna SM-guld.
Följer dina svar som är sunda och 100% logiska. Men om jag saxar över till andra sidan landet så har du ett nästan parallellt exempel mellan Borås och Göteborg. Borås ligger ju också för nära Göteborg egentligen (6 mil), och genomlevde den ruggiga tekokrisen på 70-talet. Men i Borås har man en jävla anda när det gäller att starta företag - Ellos, JC, MQ, Halléns, Hobbex, GinaTricot, Eton, Craft, Josefssons, Oscar Jacobsson etc., Man har också grymma ambitioner när det gäller sitt kulturliv och satsar på museer, festivaler, offentlig konst (minns Pinoccio av Jim Dime t ex). Dessutom har man hittat en profil som i mångt och mycket bygger på det gamla textilarvet, och försöker bygga sin framtid med det som ledstjärna - man har textilhögskolan, tillskärarakademin, textilmuseet osv. plus alla dessa textil- och modeföretag som bildar nav i utvecklingen. Jag skulle säga att Borås är en liten sjudande stad som har en egen profil och inte nöjer sig med en plats i skuggan av vare sig Göteborg eller Stockholm. Det finns både en stolthet och en upproriskhet som bland annat gör att de kan tänka sig satsa stort på Elfsborg, med kända resultat.
Och kan Borås så kan Gävle. Det är jag övertygad om.
Niclas: Norlins version ger mig rysningar, och inte av välbehag.
Jonas: Precis, Borås verkar ha just den där andan som Gävle (ännu) inte har. Kommunrepresentanterna har visserligen försökt hitta den där profilen på vilken vi skulle kunna bygga en framtida satsning, men hittills har det resulterat i teman runt julbocken.. vilket inte känns direkt genuint. Man gjorde också en satsning förra året då man startade ett projekt för att bli europas kulturhuvudstad 2014. Det gick inte så bra, och satsningen har förstås fått en negativ effekt bland folket eftersom x antal miljoner skattepengar flöt iväg på kuppen. På idrotts- och kultursidan känner jag ändå att det finns visioner och eldsjälar, men näringslivet är stendött. Hur gör vi för att få igång entreprenörsandan i Gävle Jonas? Du får komma hit och styra upp det här, jag bjuder på logi och egna idéer.
Boråsare är snåla.
Maths: Styra upp och styra upp… Jag vill åtminstone komma dit igen - för ett idéutbyte och lite bira kanske? Och det där med kulturhuvudstad har jag aldrig lyckats fatta. Vem utanför de aktuella städerna bryr sig egentligen? Kan ni, utan att Googla, nämna nån stad som har titeln i år?
Kaptenen: Fördomar är härliga. Men fördomar är ofta också missvisande. Men jag tror t o m med att du har lyckats med en felaktigt missvisande fördom - är det inte smålänningar som är snåla? Boråsare är åtminstone inte snåla mot sig själva. Inte nån annanstans i detta land klär man nämligen sig så dyrt som just där (Ja, dyrt dvs. exklusiva material och dyra märken. Behöver inte nödvändigtvis betyda trendigt, coolt eller snyggt).
Jonas: Du är välkommen när som helst. I sommar t ex hålls en nystartad rockfestival (jojo, det går tolv på dussinet av dem) där bl a Mustasch spelar. Det kanske vore nåt? På din fråga svarar jag Vilnius.. vänta.. ska kolla om jag hade rätt.. och det var fel. Vilnius var 2009, så jag hade nästan ett halvt rätt iaf.
Kaptenen: Jag har ingen erfarenhet av Boråsare.
Jag borde veta. Jag är boråsare
Ja, okej. Fördomar är fult så länge man utsätter en minoritet för dem. Nu är ju boråsare en minoritet i resten av landet men här i bygden är de i majoritet. Elfsborg har lyckats för att de har uppbackning av näringslivet och de lyckades bygga en arena för 122 mille där andra bygger för en halv miljard.
Kaptenen: Där har vi en skön grundregel, man får uttala sig fördomsfullt om grupper som man själv tillhör. Visst är det så? Jag gör ju samma sak, säger att Gävlebor har dåligt självförtroende, men om någon annan uttalar sig om Gävlebor hugger jag direkt. Hade ingen aning om att du var Boråsare förresten. Elfsborg har gjort det riktigt bra, liksom Kalmar.
Kaptenen: Aj! Jag gissar att det avgör saken. Jag kniper