Tisdag 16 Mars 2010

Majsens och de brända ekfatens land

Av Matt

Bourbon County i Kentucky har fått ge namn till den amerikanska whiskey destillerad ur mäsk som innehåller minst 51 % majs. Bourbon föddes i slutet av 1700-talet med, enligt många, pastor Elijah Craig som upphovsman. Elijah Craig var den som upptäckte att whiskeyn fick en mycket bättre smak om den lagrades på invärtes brända ekfat. Men förmodligen fanns det fler som gjorde whiskey på majs.

I det område som idag är Kentucky erbjöds bönder mark på femton hektar för en spottstyver ifall de uppförde byggnader och odlade majs på hela sin jordlott. Många av bönderna härstammade från Irland och Skottland och de prövade självklart att göra whiskey av den majs de inte hade användning för eller kunde ta hand om innan den blev förstörd. En som nappat på erbjudande om billig mark var Evan Williams. Enligt dokument som whiskeyhistorikerna grävt fram var han igång med sin destillering 6 år tidigare än den gode baptistpastorn. Närmare bestämt 1783 men när Evan Williams började använda kolade ekfat är oklart.

Idag är Evan Williams den näst bäst säljande Kentucky Straight Bourbon i USA efter Jim Beam. Nu säger sådana försäljningssiffror mer om priset än smaken. (I Sverige är den bäst säljande whiskeyn Lord Calvert) Är du ute efter mer än en shot kan jag inte rekommendera Evan Williams Kentucky Straight Bourbon.

Får du däremot tillfälle att dricka Evan Williams Single Barrel Vintage Burbon ska du inte tveka en sekund. Den erbjuder en så balanserad smaksensation att dina sinnen kommer vara dig tacksam en lång tid efteråt. Doften är mild med fruktiga och blommiga toner. Vanilj och kola är tydliga i smaken men det tar inte överhanden. Den sticker ingenstans i näsa eller svalg utan det är en ren njutning att låta den värmande drycken vila i munnen en stund innan du sväljer. Tyvärr är Evan Williams Single Barrel Vintage Burbon svår att få tag på i Sverige. Den finns inte i Systembolagets beställningssortiment och på de ytterst få krogar den finns är priserna skyhöga.
Men som sagt den är värd att prova.

Av Matt
matt@barstol.nu


7 kommentarer till “Majsens och de brända ekfatens land”

  1. Tisdag 16 Mars 2010

     Mattias skriver:

    Jag antar att du har en flaska hemma..?

  2. Tisdag 16 Mars 2010

     Maths skriver:

    Jag ser verkligen fram emot att bli bjuden på Evan Williams Single Barrel Vintage Burbon när jag hälsar på dig nästa gång. Mums!

  3. Tisdag 16 Mars 2010

     Matt skriver:

    Mattias o Maths: Den är slut tyvärr. Maths hur har det gått med Makersn?

  4. Tisdag 16 Mars 2010

     Maths skriver:

    Du den är slut för längesen. Fina grejer det där! Jag gick och smådrack den, som jag ofta gör när jag har något fint i skåpet, och helt plötsligt var den tom. Kan tänka mig att införskaffa en till men är samtidigt nyfiken på att testa andra sorter.

  5. Tisdag 16 Mars 2010

     Jonas Dahl skriver:

    Matt, du som kan det här med sprit, vad har du för teorier om varför Lord Calvert är den bäst säljande whiskyn i landet? Jag fattar ju att det har med priset att göra, men det är ju knappast den bästa ppk-dealen (procent per krona) man kan göra på bolaget, va? Jag har också full förståelse för att man ibland skiter i vad det smakar, för det är berusningen man vill åt. Men då borde en väl kyld flaska renat vara ett smartare val. Men om man nu ändå vill njuta en whisky, varför köper man inte nåt som smakar åtminstone lite gott?

  6. Tisdag 16 Mars 2010

     Eric skriver:

    Det låter väldigt gott som du beskriver den

  7. Tisdag 16 Mars 2010

     Matt skriver:

    Jonas: Jag tror att är en kombination av priset och att den är lättdrucken. Även om det ibland låter som att alla vill dricka rökig islay är det nog inte så.

    Eric: Den är god. Tro mig.

Skriv en kommentar