|
Måndag 9 November 2009 Nytorget vi ärvde (tiden är ur led, del 12)Av david
- Usch ja, jag avskyr de där skräniga fotbollssupportrarna som tar över Skanstull så fort det är match, sa hon på bredaste småländska och sippade på sin drink. Det är mycket trevligare i de här kvarteren, här slipper man sånt.
Vi hängde vid en bar på Skånegatan och diskuterade barer på Skånegatan och resten av den del av söder som ringas in av Götgatan, Folkungagatan, Ringvägen och Renstiernasgatan. Och ja, trots att en djupt rotad impuls i mig ville protestera hade hon givetvis rätt, här hittar du inga skräniga supportrar (Jacke undantaget), inte ens på matchdag.
Som om det vore någonting positivt när dynamiken i ett kvarter försvinner och ersätts med femton olika sorters kaffe.
Det finns en del av mig som vill ge sig ut på nattliga räder och slänga sten genom fönstren till de trendiga caféer och barer som ploppar upp som svampar ur jorden, för många för att hålla koll på, eller Urban Deli, den saluhall i miniformat som öppnat i den gamla postens lokaler vid Nytorget, och som förtjänar en hel ringmur av sten enbart för sitt val av namn.
För en tid sedan såg jag till och med Björn af Kleen (journalist, mest känd för att ha tatuerat in en brun fläck på näsan) på Harvest Home, en av de sista utposterna som man går till just för att slippa se den nya tidens brunnäsor.
- Håll er borta från mina kvarter, vill jag skrika ut med megafon, samtidigt som en del av mig myser vid tanken på att glida ner med laptoppen och ta mig ett glas vin och en bruschetta, med kravmärkta hackade tomater, och blicka ut över Nytorget och fundera över alla de förändringar som platsen genomgått sedan kungamördaren Anckarström hudflängdes här våren 1792.
Nu leker småbarn på den skyddsmärkta lekplatsen, där rutschkanor av plåt är ett minne blott, övervakade av sina hökögda föräldrar och dressade i hjälmar, armskydd och benskydd och ta mig tusan tandskydd för att de små mjölktänderna inte ska ploppa ut i förtid.
Allt är vadderat, allt är fint förpackat och jag känner mig som en gammal sorglig kvarleva av någonting som fanns här innan, när endast Hannas Bar och Pet Sounds, skivbutiken alltså, bar upp kvarteret och skänkte det lite glans. Likt en förvirrad katt, som återkommer till sin ungdoms revir, stryker jag omkring på gatorna och jamar uppgivet åt vad jag ser och väntar på de varma händer som ska plocka upp mig och med en suck och beklagande min sätta en kula i skallen på mig. Gammal nog att inse att tiden är ur led och att den alltid varit det för en eller annan strykare.
16 kommentarer till “Nytorget vi ärvde (tiden är ur led, del 12)”Skriv en kommentar |

straight outta DN Söndag.
Ante>> Menar du att jag snott en text får du gärna klistra in en länk för det hade jag nämligen ingen aning om. Och det är knappast första gången jag berör ämnet, därav del 12 …
Efter en enkel googlesökning kan jag tänka mig att det är den här artikeln du tänker på: http://www.pastan.nu/merpastan/en-dag-pa-stan-nytorget-1.982001
Vilket ju är något helt annat än min text.
Uppgifterna om Anckarström (årtal, händelsen kände jag redan till) fick jag inte heller därifrån utan från Wikipedia. Förmodligen samma källa som DN:s journalist använde för att uppdatera sig kring Nytorget.
Bittert och bra. Jag känner mig likadan där jag stryker omkring vid fridhemsplan…
Jag tycker i och för sig att det är ett stort lyft med UD istället för gamla postlokalen. God risotto har de också. Även om namnet suger.
Har Björn tatuerat en brun prick på näsan?
Varför har Björn tatuerat en brun prick på näsan?
Mattias>> Ja, du har ju också berört ämnet, men från din sida om stan. Kampen förs på flera fronter!
Mo>> Som texten antyder är jag ju dubbel till hela fenomenet och vill egentligen inte peka ut en viss aktör. Det är snarare omfattningen än enstaka ställen som är problemet. Det dödar dynamiken och mångfalden.
Erik>> Ja, mycket besynnerligt. Jag vet inte, fråga Björn.
Var inte med på tiden för Hannas men jag känner igen min likväl ändå. Det ploppar upp för mycket trend, för mycket som vältrar runt i ambitionen att vara så mycket att det enbart slår över och faller platt. Som Urban Deli eller vad det hette… Tacka vet jag Harvest Home; en klassiker som aldrig sviker. Och med stans bästa Guiness!
Hur ska jag …>> Harvest är förbannat trevligt och dom har Maredsous på fat, bara en sån sak. Såg att du gillar Howard Eliott Payne, bra där!
Det är läskigt att tänka vad som skulle hända om Harvest skulle försvinna. Då skulle det inte finnas ett enda sista vattenhål av den gamla skolan kvar. Jag befarade att det skulle ske när ägarbyte och det blev namnbyte från Black Horse Inn till Harvest Home. Men det gick ju bra. De röda plyschtapeterna finns kvar. Hoppas tiden alltid kommer stå still på Harvest Home.
Harvest är lätt det ställe som det inte finns någon tvekan att gå till.
Fan vilka gubbar vi blivit.
En av få kopplingar jag haft till Nytorget, utöver någon räd till Pet Sounds och galleriet Ikon, är boxningsgymet Puma på Katarinabangatan och det väldigt märkliga stället Headbangers Bar, som låg alldeles bredvid, och dit både Backyard Babies och MTV Headbangers ball (eller åtminstone den extremt kompetenta och lika hiskeligt blondtupperade programledaren) kom i mitten på 90-talet. Men Katarinabangatan räknas nog inte till SOFO, eller vad fan det kallas, och det säger väl det mesta om min koppling till Nytorget. Men mamma vill ofta dit och rota i affärerna. När hon vill fika där säger jag dock stopp, och drar henne till Lisas Café på Katarinabangatan.
Att Bear Quartet, eller åtminstone Alkberg, hatade Hannas, vill jag både påpeka och understryka med tyngd och skärpa.
Däremot blöder jag av utvecklingen på Götgatsbacken som var så vackert slummig för 15-25 år sen. Aldrig har jag varit så stilig som där och då i min slitna skinnjacka av det klassiska märket Jofa. På väg till gamla friskis som låg högts upp i kåken där nuvarande fjollgallerian ligger kände jag mig som Bruce Springsteen måste ha kännt sig anno 1975 i sin jacka.
http://img2.timeinc.net/ew/dynamic/imgs/071002/brucestreet_l.jpg
Gud vad ni gnäller! Tiden går som bekant framåt
Det var inte så allvarligt menat, men det var faktiskt den atrikeln som du länkar till som jag tänkte på. Ville bara retas lite.
Äsch, man får väl stå för att man blivit gubbe och gillar träinredningar och gamla tapeter som suttit kvar sedan urminnestider… Det enda minuset: Dom borde ha lite bättre musik ibland, som Howard Eliot Payne
Matt>> Det får vi se till at den gör!
Mattias>> Vissa mer än andra.
Niclas>> Gick en fotoutbildning i samma hus på Götgatan. Men det där med Hannas är ju bara får att BQ, trots sina uppenbara kvaliteter som band, alltid varit tvära och tvärtemot. Hannas var trots allt något av en samlingspunkt för norrlandspopare.
Svågern>> Inte då, vi bara påpekar den nya tidens brister.
Ante>> Aja, ingen skada skedd. Men jag ska erkänna att jag blev orolig över att ha snott något omedvetet. Sånt händer trots allt. Att antyda plagiat är känsliga grejer för alla som skriver. Idéer som man kan utveckla vidare och göra något eget av och bra strofer är däremot hett villebråd.
Hur ska jag …>> Du får bränna en bra blandskiva och fråga snällt i baren!