|
Tisdag 16 Juni 2009 PinsamtAv Matt
Det finns vissa saker som är så pinsamma att man måste berätta om dem. Följande hände egentligen inte mig utan en kompis men jag väljer att berätta det som om det var jag för att inte genera honom.
Det var när jag som tjugoåring tågluffade runt i Östeuropa tillsammans med några vänner. På den enda baren i en liten stad i Bulgarien träffade vi ett gäng tjejer. Som västerländska killar med betydligt mera pengar än de lokala grabbarna gjorde vi succé hos tjejerna. Ganska snart hade jag fått till det med en storbystad blondin. Jag blev väldigt förtjust och bestämde mig för att stanna kvar när mina vänner hoppade på nästa tåg.
Jag fick bo med hennes familj som bestod av mamma, styvfar och syster i några dagar. När min nyfunna flickvän var i skolan blev det ganska tråkiga dagar. Det fanns inte mycket att göra i stan så jag var mest i lägenheten. Jag måste erkänna att jag gick runt och snokade när jag var där ensam. I systerns rum, under sängen, hittade jag en bunt porrtidningar som jag så klart bläddrade i. Jag hade ju inget för mig så vad annat kunde jag göra?
När jag satt där på systerns säng började det av förklarliga skäl spänna i kalsongerna. Det var ju ändå ingen annan hemma så jag kunde lika gärna ta fram den tänkte jag. Snart bläddrade jag häftigare i tidningen med ena handen och ni kan ju lista ut vad den andra handen gjorde. Precis i ögonblicket för klimax slog det mig vart jag var. Jag kunde ju inte komma där och riskera att kladda ner min flickväns systers säng. Jag tryckte åt hårt och rusade ut i korridoren mot badrummet.
Mitt i korridoren möter jag styvfadern. Jag höll nästan på att springa in i honom. Jag var inte ensam i lägenheten. När fan kom han hem? Hade han varit där hela tiden? Hade han hört mig? Där stod jag – en svensk kille som hans styvdotter dragit med sig hem och han varit god nog ge tak över huvudet – med mitt bultande stånd i ett hårt grepp rakt framför honom. Jag trodde jag skulle svimma. Jag ville bara sjunka genom golvet. Det kändes som en evighet innan han helt sonika vände om och gick in i vardagsrummet utan att säga ett ord. Jag kastade mig in på toaletten och det dröjde länge innan jag vågade mig ut igen. Han nämnde aldrig incidenten under de återstående dagar jag var kvar men jag kunde inte se honom i ögonen efter det.
Det här är utan tvekan min mest pinsamma episod i livet. Minnet har drabbat mig vid de mest oväntade tillfällen och jag har återfått exakt samma känsla jag hade där i korridoren. Jag har legat vaken i timmar vissa nätter och skämts och försökt förtränga minnet. Det är först nu femton år senare jag kan prata om det. Jag till och med känner att jag behöver berätta det nu. Det har varit så jobbigt att hålla det här inom sig. En hemlighet som jag bara delat med en bulgarisk lastbilschaffis. Nu tror jag säkert han har berättat för sina arbetskamrater på fikarasten och skrattat åt det. Och nu kan jag också skratta åt det. Men pinsamt är det.
Har ni några riktigt pinsamma händelser att berätta om? Eller något pinsamt som hänt en vän? För ovanstående berättelse hände ju inte mig. Utan en vän till mig. En avlägsen vän.
Ingen ni vet vem det är.
4 kommentarer till “Pinsamt”Skriv en kommentar |

hmmm jag tror nog jag vet vem det är, kanske?
Jaja, en “kompis” ja. Nej serru jag har INGA pinsamma historier att berätta, neejdå.
Fabbe: Här hänger vi inte ut någon.
Maths: Förrutom den där grejen på det där stället den dära dan.
Visst har man en del pinsamheter under bältet, även om dom kanske inte riktigt når samma höjder som din “kompis”. Sen är jag kanske inte lika långt framme i bearbetningen som dig, f’låt din kompis, utan nöjer mig med att röja dem i lite mindre kretsar. Så bjud på en bira vettja, så skall du få höra mina bästa.