Det ringer på dörren. Flera korta signaler. Jag öppnar. "Hej, David." Jesper ler mot mig. Han är klädd i skitiga jeans, dubbla flanellskjortor och vad som en gång varit en vit t-shirt. Käkarna arbetar intensivt på ett riktigt eller imaginärt tuggummi. Stanken av intorkad svett och smuts är skarp och jag känner tacksamhet över mitt nedsatta luktsinne som gör att alla doftintryck kommer försvinna på några ögonblick. "Tjena mannen, det var inte igår. Hur är läget?" "Jo, det är bra. Jag hade vägarna förbi och såg att balkongdörren stod öppen, så jag tänkte komma upp en sväng och säga hej. Kan jag komma in eller är du upptagen?" Jesper försöker titta över min axel. "Jag har besök, men kom in en stund.” Fan att han ska dyka upp just ikväll. "Är det ok om jag behåller skorna på. Det skulle inte lukta så gott om jag tog av mig dom." "För all del, behåll dom på.” Jesper följer efter mig ut i rummet. ”Sandra, det här är Jesper." Sandra ställer ifrån sig ölen och hoppar ner från fönstret. Jesper sträcker fram handen, "hej Sandra". Sandra tar hans hand och ger mig en frågande blick. "Ska ni äta?" Jesper nickar menande mot det dukade bordet. "Jo, så du kommer väl egentligen inte helt lägligt. Men vi hinner nog byta några ord innan." "Jag har faktiskt inte ätit sedan igår. Finns det så det räcker till mig också?" Nej. Inte det. Inte nu. "Alltså, det är ju något av en dejt som du tränger dig på … Men visst om det är ok med Sandra så är det klart du kan stanna över maten." Sandra vänder bort blicken och nickar. "Jo, det är väl ok". "Fan, jag måste kolla till pastan. Jesper, vill du ha nåt att dricka?" "Bara vatten tack. Jag dricker inte alkohol", säger Jesper demonstrativt och vänder sig mot Sandra. Jävla hycklare. Jag går ut i köket och häller av pastavattnet. "Jesper, fäller du upp den extra bordsskivan så kommer jag ut med en tallrik", ropar jag. Jag tar fram avocadosåsen från kylen, häller tillbaka pastan i kastrullen och bär ut allt på bordet. Innan jag ens hunnit sätta mig har Jesper fyllt sin tallrik med ett berg av pasta följt av hälften av såsen. Sandra bara stirrar. "Ta det lugnt mannen, spara lite åt oss också." "Oj, förlåt", säger han med munnen full av pasta. "Vad har du haft för dig senaste tiden då?" "Jag har mest vart runt. Du vet, jag gillar inte att stanna för länge på samma ställe. En vän har tillgång till en sommarstuga ute i Skrubba där jag varit rätt mycket, gått omkring i skogen, mediterat och sånt. Men elen är inte på och det finns inget varmt vatten så det har varit rätt kallt och jag har inte duschat på typ två veckor." Verkligen. ”Det är ju fortfarande svinkallt ute . Du måste ha frusit som en hund.” ”Jo. Men det finns en kamin som jag har eldat i. Det har gått åt en hel del ved vill jag lova. Är det okej om jag lånar duschen innan jag drar förresten? Det går fort, jag skulle bara behöva låna kalsonger och strumpor också." "Ja jo, det kan du väl göra." Jesper går ut i badrummet. "Har du en handduk?" "Ta den som hänger där, den är ren." Jag lutar mig fram över bordet. "Alltså, jag är ledsen över det här. Jag har inte hört av Jesper på säkert över en månad och det är svårt att köra iväg honom när han bara dyker upp så här." "Jag förstår, det är lugnt. Jag tror jag tar en promenad. Du kan väl skicka ett sms när han har gått." "Okej." Jesper har slängt sina kläder på hallgolvet utanför badrummet. Det stinker om högen. Jag öppnar garderoben och letar fram en tröja och ett par jeans som jag inte använder längre. Kalsonger och strumpor tar jag från byrån. Jag lägger kläderna på en stol. De gamla kläderna lägger jag i en plastpåse. Jesper kommer ut med handduken kring midjan. "Jag la fram lite kläder som du kan ta." "Ok, vad bra." Jesper tar kläderna och försvinner in i badrummet igen. Några minuter senare kommer han ut, påklädd, med det blöta håret draget bakåt. Vilket bara lyfter fram hans rödflammiga ansikte. "Du har inte ett par skor som jag skulle kunna låna en vecka eller så? Det är hål i sulan på mina och jag får inte pengar förrän om några dagar." "Jag har ett par gamla Martens som du kan ta om dom passar. Dom är lite trasiga i ena sömmen men håller nog tills du får stålar." "Strålande." Jag plockar fram dom ur garderoben. Jesper tar några prövande steg. "Dom är lite stora känner jag. Men dom får duga så länge." "Nä, nu måste jag ta och ge mig av, jag ska träffa några vänner i Björnsträdgård. Vad hände med den där tjejen förresten?" "Sandra tog en promenad. Hon kommer tillbaka senare.” "Ok, hoppas hon inte tyckte att jag trängde mig på. Du får hälsa och be om ursäkt i så fall.” "Det är lugnt, du vet att du är välkommen. Men hör gärna av dig i förväg nästa gång, det var väl inte helt lägligt den här gången.” "Du vet väl att jag försöker undvika telefoner? Polisen hade mig på avlyssning så nu kör jag bara med direktkommunikation, ansikte mot ansikte." Jesper går upp ett tonläge. Talar snabbare. Blicken blir stirrig. "Du förstår inte det här David, dom har verkligen varit ute efter att sätta dit mig. Man kan inte vara nog försiktig i det här jävla överförmyndarsamhället." "Jag tror inte snuten är särskilt intresserade av om du kommer förbi här på middag. Du kan lugnt kosta på dig att använda telefon nästa gång." Tålamod. "Och glöm inte kläderna i påsen", avslutar jag för att påminna honom om att han alldeles nyss var på väg. "Äh, jag orkar inte släpa på dom. Du kan få dom om du vill eller slänga dom, det är lugnt för mig." Jesper gör en generös gest med handen. "Jaja, det var trevligt att ses, tycker jag. Ha en trevlig kväll", säger han innan han öppnar dörren och försvinner iväg. Jag går ut i badrummet. Sköljer ur duschen och handfatet och byter blad på rakhyveln - som Jesper lämnat framme. Kollar medicinerna i toalettskåpet. Orörda. Jag tar den våta handduken och lägger den i påsen med kläderna. Bär ut påsen i trappuppgången och slänger den i sopporna. Skriver ett sms till Sandra. "kusten är klar." Det är den 3 maj och sommaren har inte ens börjat.

Kategorier: Litteratur, Samhälle | Tags: missbruk, sommar