|
Söndag 25 Januari 2009 Söndagspanelen 25 januariAv david
Hur mår du?
Mattias: För tillfället som jag förtjänar. Jag är lönehelgbakfull. Men jag hade trevligt, så det får vara värt besväret. I största allmänhet, rätt ok. Vill säga jämna plågor, det kunde vara värre osv.
Hermann: Bättre och bättre.
Matt: Jag är rätt bakis.
David: Der pendlar upp och ner. Inte så att jag blir nedstämd, mer sur och grinig av stress eller för lite egen tid.
Vad äter du till frukost?
Mattias: Generellt köper jag en fralla på jobbet som jag slukar tillsammans med en kopp te. Och det känns inte bra, frukosten är ju dagens viktigaste mål sägs det, så man borde nog ta den på större allvar. Just i dag hade jag ingenting hemma och nu sitter jag och skakar av hunger. Orutinerat!
Hermann: Proteinpulver blandat med mjölk, kokta ägg, oliver och avokado.
Matt: En brustablett c-vitamin
David: Två Wasa Sportknäcke med ost och en kopp kaffe.
Vem är den senaste person du blev god vän med och hur gick det till?
Mattias: Det kan låta konstigt, men det är nog min bror Axel. Plötsligt är man vuxen och familjens självklara band tänjs ut. Man lever sina liv på olika håll och träffas sällan trots att avstånden egentligen är rätt små. En kväll för ett tag sedan gick vi i allafall ut. Över vad jag minns som ofantligt många öl på Södra teatern kom vi underfund med att vi är oerhört lika varandra i det mesta. Det var väldigt skönt att stå och prata med någon som är lika komplex som en själv, där man inte behöver förklara allt för att det ju ändå redan är helt självklart. Vi träffas inte ofta nu heller, men när vi gör det så blir det alltid lite magiskt.
Hermann: Johan Olsson. Vi har varit på gränsen till goda vänner ett bra tag, men lyckades aldrig ta det där sista steget. Men så kom det en kris och då uppstod ljuv kärlek... I stark motvind ser man vad folk går för.
Matt: Det var väl David. Det var någon som sa att jag skulle läsa Davids blogg för att vi var så lika. Jag märkte att så var fallet. Vi gillade båda öl och vackra tjejer. Sen dök jag upp när David spelade skivor på Snotty och på den vägen är det. Mötte Mattias första gången samtidigt och blev god vän med honom också.
David: Det är Matt. Precis som går att läsa ovan dök han upp när jag spelade skivor för typ två år sedan. Han såg lite vilsen och ensam ut vid baren men jag kände igen honom och presenterade honom för resten av gänget och efter några öl var vi polare.
3 kommentarer till “Söndagspanelen 25 januari”Skriv en kommentar |

DET SAKNAS NÅGON HÄR! Ursäkta att jag skriker, men var är han? (Vid det här laget måste väl ändå vinterkräksjukan ha gått över!)
Jag känner mig lat och nöjd för tillfället.
I don’t do breakfast. Ligger helt fel på dygnet.
Ida, efter att hon söp ner mitt x under täcket. Skulle vi haft ett motto skulle det ha varit “What doesn’t kill you only makes you stronger.”
Ia: Förlåt, men jag var i Genéve torsdag till söndag och hade därför ingen möjlighet att svara på veckans frågor. Om du vill kan jag svara här, bara för dig.
1: Tack, jag mår alldeles utmärkt! Har fått vila upp mig på weekend-tripp och dotterns hosta börjar äntligen ge med sig.
2: jag äter fil med flingor, dricker sedan två koppar kaffe med en till två skivor rostat bröd till. Ibland bryter jag av med havregrynsgröt och lingonsylt (kaffet byter jag dock aldrig ut).
3: Märkligt nog har jag samma historia som Mattias. Min bror och jag har aldrig stått varandra nära, aldrig umgåtts utanför familjekretsen. Men sedan han separerade för ett par år sedan har vi återupptäckt varandra, en inte alltför ovanlig reaktion för en människa som levt “isolerad” i ett förhållande under en lång tid, men väldigt roligt för mig som har fått tillbaka min bror.