|
Söndag 11 Januari 2009 Söndagspanelen den 11/1Av Mattias
Varje gång du tar ett steg utanför dörren så rullas det ut miljarder tunna trådar som sticker iväg i alla riktningar. Oftast väljer vi rätt väg. De enstaka gånger vi inte gör det sker något helt oväntat. För det mesta något relativt harmlöst, men det händer trots allt ibland att man skjutsas iväg i en riktning som får livet att göra en tvärvänding.
1. Har slumpen någon gång spelat en större roll i ditt liv?
David: Ständigt intalar jag mig. Vad man sedan gör av det slumpen serverar är en annan sak.
Maths: Jag skulle nog kunna påstå att hela min yrkeskarriär började av en slump, eftersom jag kom in på en högskoleutbildning som jag sökt (jag sökte många, hade kryssat en massa rutor) utan att veta ett skit vad det handlade om... och slutförde den, vilket ledde direkt till den bransch jag sedan dess har jobbat i. Så svaret är ja, det finns säkert fler slumpar som jag inte minns just nu. Väldigt få saker har känts uttänkta i mitt yrkesliv, jag hade lika gärna kunnat vara grisbonde.
Mattias: Ja, förmodligen fler gånger än jag vet om. Men en gång där jag känner att slumpen spelade roll var när jag för länge sedan fick kicken från ett deprimerande skitjobb, baserat på något som kändes helt slumpartat. Mitt liv tog en plötslig och helt oväntat ny riktning åt ett bättre håll. Om det inte hade hänt hade jag varit en annan människa idag, jag hade gjort något helt annat och hade garanterat haft ett helt annat umgänge. Förmodligen tråkigare på alla punkter.
Hermann: Det har den så klart gjort i viss utsträckning, men jag tror inte på slumpen fullt ut. Vi ställs inför en massa möjligheter som vi inte alltid kan påverka, men valen vi gör är alltid vårt eget ansvar.
Matt: Hela tiden. Varje gång jag ska göra ett val skriver jag ner alternativen på en bit papper och numrerar dem sen slår jag en tärning för att se vilket val jag ska göra. Jag lever efter tärningen. Nej förresten det var inte jag. Jag tror slumpen spelar roll varje dag men jag kan inte komma ihåg någon stor slumpmässig händelse i mitt liv.
2. Vad strävar du efter, vad är ditt mål?
David: Att ta skrivandet vidare till nästa nivå och även fortsättningsvis kunna leva på det.
Maths: Total världsdominans.. fast egentligen ett lugnt, kärleksfullt familjeliv med en utvecklande och rolig karriär, samt tid över för ett par hobbies (skrivande och musicerande ligger högst på listan). Jag är mao en mycket enkel man.
Mattias: Jag vill fixa den där förbannade båten och jag vill satsa mer på det jag är bra på egentligen istället för att gå och harva med andra saker hela tiden.
Hermann: Att sluta upp med att vara en gnällfitta och i stället gilla läget.
Matt: Att finna kärleken, få den besvarad och kunna behålla den.
3. Hur många aktiva val har du gjort i livet för att nå eller komma närmare ditt mål?
David: Skrivandet har aldrig kommit naturligt för mig, det har varit en ständig kamp och att nu kunna leva på det är min största personliga framgång. Dra ner på drickandet, vara fokuserad, inte dras ner i negativa grubblerier, våga ta chanser - allt sånt är resultatet av aktiva val och för livet framåt.
Maths: Ja... inte vet jag riktigt, fem kanske? Jag tänker efter och hittar nog fler än två och färre än tolv. Svår fråga.
Mattias: Inte många, kanske fem stycken - de flesta för länge sedan. På den senaste tiden har jag känt att min motivation och drivkraft försvunnit nästan helt. Jag känner mig som en alg i havet som böljar fram och tillbaka med vågorna.
Hermann: I det lilla har jag gjort miljontals små val, i det stora rör det sig max om tio livavgörande val.
Matt: Inga. Jag ska börja göra det.
6 kommentarer till “Söndagspanelen den 11/1”Skriv en kommentar |

Var e Matt?
Den slarvern har inte behagat svara på några frågor ännu. Han fyller nog på när han vaknar till liv.
Fattas det inte svar från en barstolare idag?
Jävligt trögstartad den här söndagsmorgonen. Det blev mycket tequila igår.
Ordningen återställd.
Slumpen?
Bara två gånger som är så där totalt avgörande och som jag kan minnas, Första när jag på en festival på annan ort börjar hångla med killen som råkar sitta bredvid utan att ha en aning om vem han är eller heter - han blev mitt första barns far. Andra gången när jag skulle söka unversitetet så ändrade jag ett långvarit beslut som ett infall precis innan jag skulle skicka in ansökan (sista dagen), det är svårt att föreställa sig nu hur livet skulle sett ut annars. Många av mina vänner kommer från den tiden och mitt yngsta barn skulle sog inte ha funnits annars.
Strävar efte - mål?
Låter sjukt präktigt men det är faktiskt att leva sann mot mig själv. Att alltid kunna se mig själv och mitt liv i ögonen och i huvudsak gilla det jag ser, att göra de val som jag innerst inne vet är rätt för mig oavsett hur det ser ut inför andra.
Hur många aktiva val?
Svårt att säga men jag minns dom svåra och det har nästan alltid med relationer att göra. Men också en del uppbrott av annan art, bytt vägar i livet flera gånger som i andras ögon antagligen verkat som helt hopplösa företag men som blivit väldigt bra i slutändan. Det viktgaste jag gjort är att tvinga mig igenom de livskriser och stora förändringar som behövts utan att springa förbi eller ha skygglappar för, att lita på mitt eget omdöme och att jag har styrka nog att fixa det. Men det är alltid jobbigt när jag sårat människor allvarligt på vägen.