Det är vår i New York. Solen skiner men det blåser kalla vindar. Efter att ha promenerat runt hela Central Park, runt den inte igenom, upp på västra sidan och ner på östra, har jag har gömt mig i värmen längst in i baren på Rodeo Bar. Therese, som jobbar i baren, är i från Karlstad. Hon bjuder mig alltid på öl. Jag ser till att dricksa henne ordentligt. Therese försöker göra upp notan med en stammis som gick hem utan att betala i lördags. Tjejen bredvid mig vänder sig emot mig.

- Varför cyklar du i New York? Det är ju livsfarligt, säger hon.

- Va? Cyklar?

- Jag hörde att ni pratade något annat språk och chansade på att det handlade om cyklar. Vad är det för språk egentligen?

Jag skrattar.

- Svenska. Vi är båda svenskar men jag kan försäkra dig om att vi inte pratade om cyklar.

Det blir tyst ett tag medan hon suger på sin Frozen Margerita.

- Jaha, det var min raggningsreplik det.

- Oj, jag är för dum för att förstå att du stöter på mig. Eller för full. Jag lyfter min flaska Dixie Lager för en skål.

- Nej, jag skämtade, jag stöter inte på dig. Jag behöver bara nån att prata med. Min kompis slutar aldrig prata i telefon. Hennes väninna sitter bakom henne och pratar engagerat i sin mobiltelefon och hon har gjort så i säkert en halvtimma.

Båda tjejerna är betydligt yngre än mig men jag antar att de är över 21 år. Kompisen med telefonen är egentligen sötare men tjejen närmast mig har ett generöst dekolletage jag gärna vilar ögonen på. Jag pratar med henne ett tag. Hon visar mig en lista hon och kompisen sammanställt med saker de ska hinna med innan sommaren. Hon undrar om jag har några förslag på punkter de ska ta med. Jag hinner inte komma på något innan kompisen tecknar åt henne att det är dags för dem att gå. Hon pratar fortfarande i telefon när de går ut och stoppar en taxi. Jag beställer in en ny öl och får prova en Blue Point Toasted Lager.