|
Tisdag 1 December 2009 Buy Cotrimoxazole Without PrescriptionAv MattEn vardagskväll i en halvtom söderbar Buy Cotrimoxazole Without Prescription, - Du kan ju fan inte ha is i whiskyn. Indianapolis, Indiana, San Francisco, California, Han tittade på mig som om jag var dum i huvudet. Han skakade på huvudet och skrattade, buy Cotrimoxazole from mexico. New York. Los Angeles, California, - Du kommer aldrig bli som Bukowski Similar posts: Buy Clindamycin Without Prescription. Buy Immunosin Without Prescription. Farmacia Prevacid (Lansoprazole) baratos, Prevacid (Lansoprazole) online kaufen. Philadelphia, Pennsylvania. Phoenix, Arizona. Chicago, Illinois. Houston, Texas. |
|
Tisdag 2 Juni 2009 Dixie Chicks vs Dale’s Pale AleAv Matt
Där satt jag vid mitt skrivbord, flitig som en myra, i full färd med att skriva tisdagens Barstolsinlägg. Ett inlägg om världens bästa band, Dixie Chicks, och världens bästa öl, Dale’s Pale Ale. Det var på väg att bli en episk text. En text som jämförde Dixie Chicks mod att ifrågasätta i en värld full av intolerans och Oscar Blues Brewery’s mod att våga prova något nytt i en bransch präglad av tradition.
Då ringer telefonen, det var David– mannen som hatar oanmälda besök.
- Tjena mannen, vi står ute på din gata. Vad har du för kod?
- Vafan, jag har inga kläder på mig. Vilka vi förresten?
- Jag och Sandra. Stoppa in kuken och släpp upp oss.
Jag rafsade ihop alla smutsiga kläder som låg på soffan och golvet och kastade in dem i sovrummet. Vi vet ju hur mycket David hatar ostädade lägenheter. Jag hann precis sätta på mig ett par byxor innan det ringde på dörren. Det var ljuva Citronmuffin som David hade släpat med sig till min sunkiga ungkarlslägenhet.
- Satt du verkligen och porr-runkade? Frågade Sandra och la till, det var David som sa det.
- Nej, jag satt och skrev, svarade jag.
- Vad skriver du om?
- Jag skriver om musik och öl i en vacker symbios.
Sandra tittade skeptiskt på mig. David tittade lystet på min drink. Jag bjöd honom att förse sig med vad helst han önskade. Flaskan med Wild Turkey som stod framme dög inte utan han tog ner en flaska Jack Daniel’s från skåpet och blandade med cola. Sandra ville bara ha vatten. Vi satte oss på balkongen och småpratade. Sandra hatar ju folk som dricker men fick stå ut med oss ett tag. Hon kunde dock reda sig bland oss Barstols-alkoholister och vi hade en kort men väldigt trevlig pratstund. Vi diskuterade det mesta, litteratur, sex, Stockholm, Västkusten, och en öde ö ute i Karlskronas skärgård. (Hur den nu kom in i sammanhanget?)
Och mitt inlägg om Dixie Chicks och Dale’s Pale Ale? Det skulle ju bli en text om Dixie Chicks förmåga att med hjälp av punkattityd i stämsång blanda traditionell bluegrass och country med populärmusik. Detta hade jag tänkt jämföra med Dale’s Pale Ale och Oscar Blues Brewery’s innovationsförmåga att blanda i så mycket humle de möjligen kan, strunta i att filtrera brygden och sedan tappa den färdiga ölen på burk. Om inte det är punk och nytänkande? Vad skulle då vara?
Men nu får det inlägget vänta tills senare då jag blev störd i mitt ytterst kreativa arbete. Jag ber om ursäkt men de som verkligen hade sett fram emot att läsa om Dixie Chicks vs Dale’s Pale Ale kan klaga hos David. För det är helt och hållet hans skuld att ni får vänta. |
|
Tisdag 17 Mars 2009 Oåtkomlig skönhetAv Matt
Första gången jag såg henne hade hon knallröda läppar och lika röda naglar.
Hennes blonda hår var hårt fäst i en tofs i nacken och i öronen hängde stora runda örhängen.
Det var på en sunkig rockklubb i förorten. Jag hade fått några glas innanför västen och självförtroendet var på topp. Jag slog mig ner vid hennes bord.
Hennes ljusblå, nästan grå, ögon tittade först skeptiskt på mig men ett bländvitt leende visade sig mellan de röda läpparna då hon insåg att vi hade gemensamma vänner.
Jag föll direkt. Jag föll hårt. Hon var en av de vackraste kvinnor jag någonsin sett.
Det där självförtroendet jag fått med hjälp av min trogne vän Jack Daniel’s var snart bortblåst. Hon var för snygg. Hon var bara för jävla snygg. Hon var oåtkomlig. Jag visste inte hur jag skulle bete mig i närheten av henne. Det var inte så att hon var dryg eller reserverad. Hon var enastående. Hon var väldigt trevlig och pratade gärna med mig. Hon talade engagerat om ämnen som berörde henne. Miljömedvetenhet var något som verkligen berörde henne.
Det var bara så att hennes skönhet bländade mig totalt. Jag tittade på hennes läppar. Jag tittade på hennes spänstiga läppar som var så lockande. Hennes vita tänder såg ut som små mintpastiller jag ville suga på. Om sanningen ska fram var det inte det enda jag ville suga på. Hennes raka näsa nuddade vid min kind då hon böjde sig fram för att skrika i mitt öra. Hon var så nära men för mig helt oåtkomlig.
Jag minns inte mycket av samtalet. Det snurrade i mitt huvud. Hon berusade mig. Jag babblade på – om vad vet jag inte. Rockmusiken dånade. Vi måste ha pratat om musik. Jag minns att jag sa något fyndigt om Gillian Welch som inte gick hem. Jag bet mig i läppen och tänkte att jag måste skärpa mig. Fan hon är perfekt Matt, hon är perfekt, tänkte jag.
Get your fucking act together.
Jag kunde inte skärpa mig jag snubblade på orden, tappade bort mig själv och fick inte fram vad jag egentligen ville säga. Jag kände mig helt bortgjord. Jag kände mig underlägsen och inte värdig hennes sällskap.
Jag träffar henne fortfarande då och då. Hon är fortfarande lika enastående. Nu har det blivit lättare för mig att förhålla mig till hennes skönhet men hon är fortfarande en av de vackraste kvinnor jag någonsin sett. |
|
Tisdag 28 Oktober 2008 Whisky, Whiskey och BourbonAv Matt
I inget annat land finns det ett så stort intresse för whisky som i Sverige och då speciellt single malt whisky. Det finns en snobbism i Sverige när det gäller whisky. Många anser att single malt är det enda värt att dricka. Jag vill påstå att de som har den inställningen inte har druckit mycket annan whisky utan bara dricker single malt för att det anses fint.
Själv dricker jag all whisky, whiskey och bourbon. Det finns en whisk(e)y för alla tillfällen. Ibland passar det med en rökig single malt med noga uppmätt mängd vatten och ibland passar det med Kentucky straight bourbon i shotsglas.
Men kan jag verkligen likställa single malt och bourbon?
Nej, det kanske inte är rättvist. Det är ju egentligen två helt olika drycker. Den största skillnaden är att bourbon innehåller minst 51% majs medan maltwhiskyn endast har kornmalt. Men det finns en hel del likheter också. Utan att gå in för djupt på själva tillverkningsprocessen så är det själva fatlagringen som har störst inverkan på den slutliga smaken för bägge dryckerna. För bourbon används det alltid nya ekfat medan det i skottland alltid används begagnade fat och då i första hand fat som tidigare innehållit bourbon.
Jag tycker att bourbon har ett oförtjänt dåligt rykte. Faktum är att bourbon är bland de mest kraftfulla whisk(e)y stilarna som finns. Endast Islaywhisky kan uppvisa samma kraftfulla karaktär. Det som är lite tråkigt med bourbon är att det inte finns lika stora smakskillnader som det finns bland skotsk whisky.
Min favorit whiskey, den jag tycker passar vid alla tillfällen, är inte en bourbon.
Det är en Tennessee whiskey – Jack Daniel’s. Den skiljer sig från annan amerikansk whiskey genom att den efter destillationen långsamt filtreras genom träkol av lönn. Processen tar tio dagar och under denna tid absorberar whiskeyn smaker från träkolet samtidigt som spriten renas. Detta ger Jack Daniel’s sin karakteristiska smak samtidigt som reningen gör att baksmällan blir lindrigare. Helt fantastiskt!
Jack Daniel’s är ett av världens mest kända varumärken. Alla känner till den fyrkantiga flaskan och den svarta etiketten med texten ”Old No. 7” som uppkom redan 1887. Jack var en duktig marknadsförare och förstod att den fyrkantiga flaskan skulle stå ut bland vanliga runda flaskor men han såg också fördelen i att den var lättare att packa för transport.
Vad står då ”Old No. 7” för? Det är ingen som vet med säkerhet varför Jack valde att sätta det numret på sina fat. Det finns lika många teorier som det finns guider på destilleriet i Lynchburg, Tennessee. Någon påstår att det är så många älskarinnor Jack hade. En annan teori är att företaget taxerades efter skatteskala 7. Ytterligare en version är att Jacks kompanjon hade sju framgångsrika butiker. Jag väljer att tro att det först är vid sjunde destilleringen Jack blev riktigt nöjd och beslöt att fortsätta göra på samma sätt. Och på samma sätt har Jack Daniel’s Old No. 7 tillverkats sedan 1887.
Det dröjde till 1989 innan Jack Daniel’s destilleriet lanserade en ny whiskey – Gentleman Jack. Den filtreras ytterligare en gång efter lagringen på ekfat. Jag tycker att Old No. 7 är bättre trots den extra filtreringen.
Men som sagt det finns en whiskey eller whisky för alla tillfällen och nu ska det smaka med en Gentleman Jack. |



