En kompis besökte nyligen en thailändsk massagestudio i Gävle. Han hade känt sig hängig ett tag och axlarna värkte från monotont arbete, en uppfriskande massage kunde kanske göra susen. Från det stora utbudet av massageskolor valde han mer eller mindre på måfå att prova den thailändska. Han hade hört att en äkta thailändsk massage kunde göra underverk för stela leder och ömma muskler, och underverk är alltid ett välkommet inslag i vardagen.

Behandlingen började precis som han hade förväntat sig. Han fick klä av sig till kalsongerna och ombads sedan att lägga sig på mage på en massagebänk. Massösen oljade in sina händer och skred till verket: en välgörande helkroppsmassage till priset av trehundra kronor var vad min kompis hade betalat för och det var precis vad han fick. När massagen började närma sig sitt slut, åtminstone såvitt han själv kunde bedöma, lade massösen plötsligt och utan förvarning sin hand på hans kalsonger. Med ett fast grepp runt hans penis frågade hon på knagglig engelska ”You want massage here too?” Totalt överrumplad som han var lyckades han enbart få ur sig något slags gutturalt läte, ett läte som massösen uppenbarligen tolkade som ett nej eftersom hon släppte greppet om familjepaketet och förklarade behandlingen som slutförd.

Min kompis berättade att hela händelsen kändes overklig, så pass overklig att han ett tag misstänkte att han i någon slags halvkoma hade drömt fram det hela. Men det hade faktiskt hänt, han var tvungen att inse det till slut. I sitt förvirrade tillstånd lyckades han ändå ta sig hem och började genast göra efterforskningar på nätet: hade han missat något här? Fanns det något outtalat men ändå självklart tecken som han hade missat, ett tecken som förklarade att viss thailändsk massage bara är vanlig massage medan annan thailändsk massage även innehåller erotiska inslag? Och i Gävle! Hur kan det finnas ett företag i Gävle, med F-skattesedel och hela balunsen, som erbjuder att runka av sina kunder?

Här kanske du vill invända att runka inte är samma sak som att massera, att syftena med dessa respektive aktiviteter skiljer sig åt. Och det kan man kanske hålla med om, fast å andra sidan hävdar jag att effekten blir i stort sett densamma: killen får stånd och blir sexuellt upphetsad. Skillnaden mellan syfte och effekt kan i detta fall mycket väl komma att bli det som lyfts fram i domstol som huvudbevis av massagestudions försvarsadvokat, men bara så du vet.. det håller inte i domstol.

Hans efterforskningar visade snart att själva oljan var nyckelordet som han hade missat. Utan olja ingen hand på skrevet, med olja så kan däremot detta förbluffande inslag tydligen dyka upp. Vid en egen googling hittade jag till exempel vissa resesajter som varnar kvinnor som ska åka till Thailand att inte ta en oljemassage om man inte är väldigt ”openminded”. En massagestudio i Stockholm känner sig tydligen nödgade att poängtera specifikt på sin hemsida att deras oljemassage inte innehåller några sexuella inslag, vilket förstås bevisar att det finns en hund begraven här. Eller rättare sagt, det finns en thailändsk tradition som bjuder att könsorgan ingår i konceptet “helkropp”, vilket väl säkert varenda svensk vet vid det här laget eftersom så många reser till just Thailand och bekantar sig med den kulturella kontexten, men min kompis hade inte ens tänkt tanken. ”Ja det är mycket man ska hålla reda på” konstaterade jag lite lakoniskt efter min kompis berättelse, men frågan är förstås om man ska behöva hålla reda på sånt här.

Nästa tanke som infann sig i mitt huvud känns lite allvarligare: hur kan det komma sig att en massagestudio i Gävle, eller vilken svensk stad som helst, kan erbjuda dessa tjänster utan att bli avslöjade och ställda inför rätta? Det är ju faktiskt olagligt att sälja sexuella tjänster, oavsett om man tycker att gemene man borde känna till sanningen bakom oljemassage. Om man leker med tanken, vilket kanske några av er redan gör, att rollerna varit omvända, alltså en manlig massör som lägger handen på en kvinnas skrev och frågar ”You want massage here too?”, så har vi naturligtvis och helt i sin ordning ett sexuellt ofredande på polisens bord. Alltså ett klockrent avslöjande med rättsliga påföljder, åtminstone hoppas jag att det är vad som skulle hända. Men när män ”utsätts” för samma behandling kan det hela alltså fortgå i smyg. Ja helvete, jag kan nog faktiskt gå i god för att somliga män till och med skulle känna sig nöjda med sig själva om de hade varit med om det min kompis berättade. Detta eftersom de stoiskt lyckats stå emot frestelsen att svara ja på massösens fråga.

Vad denna historia berättar med all önskvärd tydlighet, åtminstone för mig, är att när män och kvinnor utsätts för vad som på papperet kan rubriceras lika så är det ändå så fantastiskt olika. Ja det är så pass olika att jag funderar över huruvida en man i realiteten ens kan utsättas för sexuellt ofredande. Åtminstone inte i den mening som är fallet när en kvinna utsätts för det. Förvåning, mild chock och kanske till och med kränkning är ord som jag vid lite eftertanke kan förknippa med min kompis historia, men knappast rädsla. En kvinna som lägger sin hand på mitt skrev utgör inget hot, jag behöver inte vara rädd för henne. En man kan däremot skrämma slag på vilket kvinna som helst genom att göra samma sak. Speciellt bakom en låst dörr i en massagestudio där hon aldrig förr har satt sin fot.

En man kan vandra ut från det där rummet med en fräck historia att berätta för sina polare, medan en kvinna, i värsta fall, vandrar ut från samma rum och är psykiskt skadad för en lång tid framöver. Och jodå, kära läsare, visst fattar jag att det finns undantag. Naturligtvis finns det män som i motsvarande situation skulle lida psykisk skada och kvinnor som bara kunde ruska av sig det hela och berätta om den lilla lustigheten för sina polare över en öl. Och det är ju som bekant många som vill lyfta fram undantagen i debatten, som vill hävda att män minsann också kan våldtas och ofredas och så vidare. Men med stöd av 95/5-regeln (95 procent av de som utsätts är kvinnor, och nu räknar jag ändå lågt) förklarar jag härmed att det är ren jävla bullshit att börja jiddra om undantagen i debatten om våldtäkt och sexuellt ofredande.

Så gör inte det, börja inte jiddra skit. Fokusera istället på bekräfta problemet och bli en del av lösningen. Jag är så evinnerligt trött på män som känner sig kränkta i den här debatten, som tar illa vid sig när någon pratar om kollektiv skuld och män som djur. Det är inte du som är kränkt, förstår du? Försök istället att tänka dig in i den kvinnans situation, hon som sa det där om djur. Försök sätta dig in i hur hon kände det, efter att år efter år ha sett misshandlade kvinnor passera revy, kvinnor misshandlade av män. Tänk dig att du sitter där och blir intervjuad i en TV-dokumentär och känslorna börjar rinna över. Själv har jag ett jävla temperament (vilket jag inte är speciellt stolt över), och när jag tänker mig in i den situationen så tänker jag mig den så här:

Jag känner hur hatet börjar välla upp inom mig. Jag tänker på alla idiotiska svin till män som har slagit dessa kvinnor, kvinnor som inte kan göra ett skit för att försvara sig. All denna tortyr, denna psykiska terror som männen utsatt dem för. Det börjar susa i mitt huvud, snart svartnar det. Jag känner att jag måste säga något, få det här ur mig. Det är för sent att stoppa känslorna nu, här kommer hela skiten på en gång och det får min kropp att skaka av hat. Jag lutar mig fram mot reportern, stirrar henne hårt i ögonen och säger “Jag skulle vilja rada upp de jävlarna och skjuta skallen av dem. Nej vänta, först skulle jag skada dem, skjuta sönder knäskålarna eller något, sen skulle de få krypa omkring i sitt eget blod och be om nåd.

Fotnot.

Jag inser att jag möjligen tappade tråden där, att det gick lite väl brutalt från massage till massmord, men bara så du vet, det var det där sista jag egentligen ville säga.

Miserabla omständigheter och ostadigt kynne har lett till att det som var tänkt att publiceras i dag inte är moget. Onsdagskvällen blev lite rörig (men munter) - Nada fyllde fem år och sambon hade huvudvärk. Allt slutade lyckligt efter gratis öl, dramatik och förstående pojkvän. Hela torsdagen försökte jag pressa fram något nytt att skriva i om. CNN brusade i bakgrunden medan jag stekte idéer. (Barack Obama har helt klart the momentum - hade han varit arier hade valet ansetts avgjort. Men det är något som ligger och puttrar under ytan. Att presidenten i teveserien »24« är svart funkar för Joe Sixpack och Sarah Palin - realitet är en annan bollpark. Är jag överdrivet fördomsfull? Kanske. Kunde en högerreligös cowboy bli president så kan a nigger with a library card bli det också. Låt oss hoppas det.) Vid halv fem på eftermiddagen gav jag upp. Då hade tio idéer stekts.

1. Finland – Med utgångspunkt i skolskjutningar och machokultur letade jag efter svar i den finska krönikan (som är både blodig och grym). Det finska folket har härdats granithårt genom flera generationers plågor. Spåren från slaveri, ockupation och kamp syns än i dag. Kanske finns svaren i skrönora om Urho Kekkonens röda marionettjärnhand, eller i Lasse Viréns sisuvärldsrekord på 10 000 meter vid München-OS, eller i de inavlade delstater i USA som Finland delvis liknar. Matti Nykänen känns som en ledtråd. Aki Kaurismäki likaså. 22 PP! Karilouto, Hietanen, Lehto, Lahtinen och Rokka ger fortfarande osäkra poikar falloskomplex? (För grumlig idé.)

2. Varför är alla grabbar över 25 år från Oskarshamn flitskalliga? - Beror det på kärnkraftverket eller är det tristessen?
(En dag ska jag reda ut den frågan.)

3. AA Gill – En sprudlande kärleksförklaring till världens mest läsvärda journalist (för tillfället). Han tycker att Barack Obama är kusligt lik Dr Spock, är dyslektiker och hatar ansiktsbehåring.
(Mådde som en instängd hund och hade ingen som helst lust att skriva sprudlande.)

4. Hade Karl Marx rätt? – En fascinerande diskussion håller på att uppstå i kölvattnet av finanskrisen. Grovt förenklat; Var vi för kvicka att klandra socialismen? Kommer marknaden – som drivit fram den socialistiska omdaningen inom bankväsendet – driva fram fler socialistiska reformer? Tänk om marknaden ”säger” att planekonomi är prima?
(Skrev en ganska hyfsad inledning men sedan blev det Jörgen Brink.)

5. Per Nuders bidrag till litteraturen är lika betydelsefullt som Hulk Hogans bidrag är till brottningen – Bara lilla jag som försöker skämta.
(Höhö…)

6. Världens fem bästa seriealbum – En given livlina. Verken är lästa och hemläxan gjord. Listor är alltid efterfrågade. Lika bra att skriva komprimerat om de här böckerna – gemene man ser ändå inte storheten. »Maus« av Art Spiegelman, »Peepshow« av Joe Matt, »Persapolis« av Marjane Satrapi, »Palestine« av Joe Sacco och »Pyonyang« av Guy Delisle.
(Kom på att jag tänker skriva långt och sprudlande om dem i framtiden.)

7. Vid bardisken 1 – Om läget i Liberia. (Nada)
-Fan Liberia alltså. Sicken sörja.
-Wikipediat?
-Det har jag. Det var ju en del folk i USA som fick dåligt samvete före andra angående slaveriet. Så de befriade lite slavar och fixade en bit land åt dem i Afrika i början på 1800-talet. Det första ”återvändarna” gjorde när det kom ”hem” till Liberia var att förslava ursprungsinvånarna och leka godsägare med peruker, frack, handskar och skit. ”Återvändarna” införde apartheid också – fast mellan svarta återvändare (tio procent) och svart ursprungsbefolkning (90 procent). Det var förbjudet att hänga med andra gänget. Så där körde de på i nästan i hundra år innan fornhistoriska FN Nationernas förbund intervenerade.
-Vad betyder intervenerade?
-Typ att de gick in och styrde upp läget för stunden. Klämde bollarna på några rikisar, lovade fett åt några gröngölingar… Intervenerade typ.
-Lugnade det ner sig sen?
-Nej för fan. Bara slaveriet avskaffades. ”Återvändarna” styrde landet med en enpartistat, politbyrå och grejer ända tills 80-talet.
-Vad hände sen?
-Det blev kuppdags, en snubbe som hette Doe sökte upp presidenten och hackade honom småbitar med sin machete. Does gäng hackade ihjäl nästan hela ministrarstaben. En riktig storstädning.
-Vilka gangstas!
-Doe var tydligen riktigt outbildad och korkad och kunde bara styra med vapen i hand. När han statuerade exempel mot upprorsmakare åt han upp deras hjärtan efter att han hackat dem med sin machete. På rikitgt! Men Doe var inte paranoid nog och slöade till vilket straffade sig ett par år senare. En tidigare lojal polare torterade honom till döds youtubestyle. Skiten finns på video.
-Och sen då?
-Inbördeskrig, barnsoldater, du vet han galningen i Nicholas Cage-rullen styrde ett tag.
-Coolt! Styr han fortfarande?
-Han styr inte längre, men ska väl beundras eftersom han lyckades undvika att machetehackas när han torska makten.
-Och nu då?
-Det är jävligt spänt, åttio procent av befolkningen räknas som mycket fattig, inbördeskriget kan återupptas när som helst, aids, många är på flykt, folk är hungriga.
(Afrikansk historia är det nya svarta för alla Andra världskrigetnördar. Boken »Mississippi in Africa« av Alan Huffman rekommenderas till alla som vill fördjupa sig i Liberias historia.)

8. Är J-O pingisens Bukowski eller är det Bukowski som är litteraturens J-O? – Frågeställning.
(Det kan man fundera på om man har tid och fantasi.)

9. Bokhora – Kolla in den här bloggen.
(Gör det! Den är ambitiös.)

10. Vid bardisken 2 – Om livet som blivande pappa. (Smaka)
-Hur är det med Anna nu inför födseln?
-Hon är helt hysterisk, skäller, skriker, gråter och hetsäter.
-Åh fan, hur känns det för dig?
-Jag är inte direkt nyknullad.
-Välkommen till runka i duschenklubben!
(Givetvis hade gått att skriva något vitsigt och modernt med dessa två grabbars konversation som grund eller ingress. Givetvis…)