Årets ölmässa, Stockholm Beer & Whisky Festival 2009, drog igång föregående helg och fortsätter nästkommande helg. I år bestämde vi oss för att vara där den första fredagen. Ett mycket lyckat beslut visade det sig. Det var lagom mycket folk och i många montrar stod representanter för bryggerierna och destillerierna och de hade tid att berätta om sina kreationer. Brittisk öltradition är just det – tradition. Inte mycket har ändrats över åren. Öl från skottland brukar ha låg alkoholhalt och vara lättdrucken. Men det finns en uppstickare som avviker helt. BrewDog Brewery tar ut svängarna så mycket det går. Deras Punk IPA går sedan ett tag tillbaka att köpa på systemet. Det är en riktigt kaxig öl och inget för de veksinnade. Något BrewDog även klargör på sina etiketter. Jag drack för första gången deras Lager 77 som är en pilsner med extrem beska. 77 är namnet på den fiskebåt en av grundarna, James B Watt, jobbade på innan de startade bryggeriet. En annan favorit från BrewDog är Trashy Blonde. Inte bara för att namnet tilltalar mig utan för att de lyckats göra en relativt alkoholsvag fräsch öl med en riktigt besk eftersmak. Här häller James Watt upp en specialbryggd från ett ekfat de gjort tillsammans med amerikanska Rogue. Det var en helsvart kraftig sak med distinkt smak av rostad malt och amerikanska humle och den mätte 8,5%. En komplex öl. James hällde upp fulla glas till oss till det facila priset av 15 kronor. Det kan jämföras med att Wicked Wine tog 60 kronor för 15 cl av sina specialbryggder. Av de svenska bryggerierna utmärkte Sigtuna Brygghus sig mest som endast tog med sig helt nya öl. Sex stycken och alla var riktigt bra. Oppigårds får passa sig som tronhållare som det bästa svenska bryggeriet. Nyköpings stolthet Nils Oscar bjöd även de på två nyheter, Hop Yard IPA och God Ale. Även om God Ale är väldigt lik deras Farm Ale som slutat säljas. Hur som helst var båda mycket goda och smakade väldigt mycket Nils Oscar. De smakade malt och det imponerande är att även i IPAn som är mycket välhumlad finns fortfarande den karakteristiska Nils Oscar maltsmaken kvar. Annars är det roligt att vissa större bryggerier gett sig in på småskaligare bryggning med en ambition att göra kvalitetsöl. Inte bara de som köper upp mindre tillverkare för att utöka sortimentet. Jag tänker mer på Spendrups och Gotlands Bryggeriet som ständigt strävar efter att utveckla nya ölsorter. Här är bryggmästaren Johan Spendrup med en Sitting Bulldog IPA, deras bästa öl hitintills. Det fanns även finska representanter på plats. Terenpeeli gör både öl, whisky och vodka. Med tyska bryggmästaren Mathias Hüffner kommer de få oss att glömma öl som Lapin Kulta och Koff och sätta Finland på den riktiga ölkartan. Som den fantast av amerikanska öl som jag är var årets höjdpunkt ett nytt bryggeri från Kalifornien. Butte Creek Brewing. Ett bryggeri som satsar på att göra ekologisk öl. Ett litet bryggeri som har sin tillverkning endast ett hundratal meter från öljätten Sierra Nevada i Chico. Deras storsäljare är en India Pale Ale. Den tyckte jag själv var lite tam. Pilsnern och Pale Alen var däremot helt fantastiska. Butte Creek ska nu försöka slå sig in på den svenska marknaden där de tror att det kan finnas en stor efterfrågan på ekologisk öl. Det tror jag också och jag vet att det finns efterfrågan på öl av den ypperliga kvaliteten.   Samtliga bilder är tagna av Anders Adermark, fotograf och bryggmästare på Korphopps Brewery

20 Kommentarer